Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#flyktiskåne

Jobbar för bra skolstart

Publicerat måndag 30 november 2015 kl 10.32
"Elev: Jag vill bli barnmorska, så jag hoppas att jag blir det"
(3:10 min)
Yvonne Andelic, ansvarig för förberedelseklassen och Isabelle Girardon, kartläggningsansvarig. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Yvonne Andelic, ansvatig förberedelseklassen och Isabelle Girardon, kartläggningsansvarig. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

Både i Ystads förberedelseklass och på gymnasiets språkintroduktion har det kommit många nya elever under hösten. Barnen ska känna sig trygga och välkomnade, säger Isabelle Girardon, som jobbar med att nyanlända elever ska få en bra start på sin skolgång.

De yngsta eleverna har gympa när vi besöker Ystads kommuns förberedelseklass. Innebandybollen far fram och tillbaka över planen, medan tjejerna och killarna springer efter.

Vid tillfället går 26 elever i klassen. Veckan därpå väntas sex nya elever börja och Yvonne Andelic, som är ansvarig för kommunens förberedelseklass, säger att det varit en tydlig ökning av elever under hösten.

– Det har det verkligen varit, de kommer ganska många samtidigt också, säger hon.

I förberedelseklassen går nyanlända barn för att träna på svenskan och förbereda sig innan de börjar in vanlig klass i någon av Ystads skolor. Ungefär en termin brukar det ta.

Klassen är blandad, från sex år upp till årskurs nio. Medan de yngre barnen har gympa har en grupp med äldre barn lektion i en annan lokal. Morteza, som är 15 år, kommer ut en stund från lektionen. Han berättar att han har gått tre månader i förberedelseklassen, och att han tycker om att läsa och studera.

– Jag ska bli datoringenjör, jag måste läsa mycket, säger han.

Under hösten har Yvonne Andelic fått rekrytera nya lärare, vilket gått bra säger hon. Det är svårt att planera för framtiden eftersom hon inte vet hur många nyanlända elever som kommer eller hur många familjer som stannar i kommunen. Men hon säger att hon inte är orolig för hur det ska lösa sig framöver.

– Nej, det har gått så bra hitintills. Jag tycker att vi har gott stöd från ledningen också, Ystads kommun, de har insett det viktiga i detta och vi får anställa personer som är behöriga och lämpliga, så nej, jag kan inte säga att jag är orolig för framtiden, säger hon.

Isabelle Girardon, som är ansvarig för att kartlägga elevernas kunskaper och erfarenheter innan de börjar i skolan, tillägger att alla hjälps åt i jobbet.

– Det finns inte att vi lägger det här på någon annans bord, utan ser man ett problem som dyker upp så hjälps man åt och det är väl egentligen hela Sveriges uppgift, att hjälpas åt i den här frågan, säger hon.

Vid årsskiftet träder nya krav på skolornas pedagogiska kartläggning av nyanlända elever i kraft, berättar Isabelle Girardon som anställts för att ansvara för detta i Ystad. Hon kommer att åka ut och träffa nyanlända barn och deras vårdnadshavare eller god man för att ta reda på så mycket som möjligt om barnen innan de börjar skolan - om deras kunskaper, erfarenheter och förmågor. Ett viktigt arbete, tycker hon.

– För mig just med kartläggningen så handlar det om att synliggöra de här eleverna, för det är så himla lätt att glömma bort för att man inte kan deras språk, säger hon.

Att man blir sedd som en hel person?

– Precis. Att få dem att känna sig trygga, välkomnade och att de också får som alla andra elever en rättvis skolgång, ja, få den hjälp de är i behov av.

Det är även viktigt att eleverna får studiehandledning på sitt modersmål när de placerats ut i sina klasser, säger Yvonne Andelic.

– Alltså vi ska ha en likvärdig skola och kanske inte i första hand betrakta dem som nyanlända utan betrakta dem som vilken elev som helst och det är ju klart att det krävs stöd på modersmålet för att man ska möjlighet att nå målen i skolan, säger Yvonne Andelic, verksamhetsledare för modersmål och studiehandledning och ansvarig för förberedelseklassen i Ystads kommun.

Även Sydskånska gymnasiets språkintroduktion har fått många elever under hösten, berättar ansvarig rektor, Josephine Müllern.

– Vi har nästan dubblat vårt elevantal på språkintroduktionen där vi tar emot de nyanlända. Vi har gått från 50 elever till 100 elever som vi har nu, säger hon.

På språkintroduktionen har man också fått utöka personalen och lokalerna, och även strukturera om mottagandet av eleverna, berättar Josephine Müllern.

– I början tog vi i princip emot eleverna löpande hela tiden, det fick vi strukturera upp ganska snabbt, så nu har vi inskrivningar varannan vecka och det funkar bra, här är ganska lugnt och stabilt, säger hon.

Mellan ett och tre år läser eleverna på språkintroduktionen. Fereshta Nedjat och Nafas Alizade är två av eleverna som går där. De lärde känna varandra på skolan, berättar de, men kom bägge ensamma från Afganistan för lite mindre än ett år sedan och började skolan strax därpå.

– Det var spännande för mig att börja här, säger Nafas Alizade.

– Vi tycker om att läsa och studera och vi kämpar mycket för att lära ett nytt språk, säger Fereshta Nedjat.

– Först var det svårt att prata svenska, men jag har kämpat och pratat, pratat, pratat så det blir bättre nu, säger Nafas Alizade.

Vad tänker ni att ni vill studera sedan?

– Det är svårt att bestämma, säger Fereshta Nedjat.

– Jag vill bli barnmorska, så jag hoppas att jag blir det, säger Nafas Alizade.

Rektorn Josephine Müllern är planeringen för vårens mottagande av elever i full gång.

– Det är ju bara en första utmaning att ta emot dem och få in dem i skolan så snabbt som möjligt, inom en månad säger lagen, och det lyckas vi med som det är nu. Men sedan ska de ju vidare ut på andra utbildningar längre fram, säger hon.

– I ett första läge under våren gör vi en organisation för att ha ett intag som nu, att vi landar på runt 120 till 140 kanske, och det kommer vi att klara som det ser ut, säger hon.

Vilka delar är det som kan vara knepigast att lösa?

– Främst är det lokalerna och det funkar ju bra hittills rent fysiskt. Men det är ju också personal så klart, det är inte bara behovet av svenska som andrapråkslärare som ökar, utan även för idrott, matte, engelska, bild, musik, blir det ett ökat tryck och fler lärare behövs, säger Josephine Müllern.

– Vi har fått många nya nationaliteter också, men hittills har vi lyckats lösa det också. Ofta kan de mer än ett språk, vi fick en elev från Bangladesh ganska nyligen, men då kunde den eleven även urdu och det hade vi en lärare som kunde. Sedan försöker vi att samarbeta och hjälpas åt med grundskolan i Ystads kommun. Har de en lärare som vi kan ta hjälp av, så gör vi det, vi hjälper varandra. Så jag tycker vi har koll på läget som vi har det idag, säger Josephine Müllern.

Josepine Müllern säger att hon lär sig saker varje dag genom sitt arbete med eleverna på språkintroduktionen.

– Det är fantastiskt att se hur de har tagit sig genom Europa för att komma hit. De är så motiverade att gå i skolan och lära sig det svenska språket, jag är ödmjuk inför deras situation, jag tycker att det är fantastiskt att de kämpar på som de gör. Och så har jag jätteduktig personal, jag lär mig varje dag av dem hur man kan bemöta ungdomarna som kommer, säger hon.

 


 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".