Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Malmö

Gudar som showar

Publicerat måndag 30 november 2015 kl 10.18
"Antydningar, upptåg utan djupare mening"
(4:10 min)
gudar
Foto: Emmalisa Pauly

De grekiska gudarna är riktiga showtyper. I alla fall i vinterns familjeföreställning på Malmö stadsteater "Hjältar, gudar, monster" som hade premiär i helgen i regi av Pontus Stenshäll.




Tänk dig en tv-show, typ talkshow, Lets dance eller något annat, men där alla gäster istället för kändisar är grekiska gudar och hjältar. De kommer in och berättar sin historia genom en låt, en kort spelscen eller bara genom ett ballt upptåg.

Det här är marknadsanpassad skildring av den grekiska mytologin. För om publiken består av ett gäng 7-åringar från tv-spelsgenerationen kan man inte fastna i något utdraget, verkar man tycka.

Knappt hinner dryge kung Minos, i den här föreställningen i hopslagen med Midas, sjunga fram sin överkonsumtion av lyxprylar; senaste Volvon, Nintendo och designade möbler; innan han avlöses av packade Silenos som har pissat på Minos favoritstaty, efter att ha partat med vinguden Dionysos som för övrigt är en skön Göteborgare. Och så här fortsätter det.

Vi hör Narcissos göra en hyllningsballad till sig själv och Lady Orfevs, med tydliga drag av lady Gaga, dyker också upp. Ja många är de - gudarna.

Det är full fart, här flera livfulla låtar och visst är mesta en skoj ide på pappret, ändå lyfter det inte riktigt. För på scen blir det mest till antydningar, upptåg utan djupare mening. Emellanåt får vi förvisso oss en lektion i mytologins betydelse. Sisyfos rullar sin sten uppför läktartrappan i ett jobb som aldrig tar slut och Albert Camus tes om livets vedermödor som måste göras med ett leende förklaras. Men som helhet är Hjältar, gudar, monster ett fragmentariskt hopkok, som varken riktigt griper tag, eller för den delen är speciellt skoj. För det, är det inte tillräckligt skarpa eller finurliga iakttagelser.

Visserligen slutar det hela med den sympatiska sensmoralen att man får tro på vilken gud man vill. Men jag hade önskat att man inte greppat över så mycket, för att bli den där riktiga aptitretaren som lockar publiken att gå hem och fördjupa sig i den sagovärld som utan spex trollbundit människan i 2000 år.

David Richter

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".