Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Malmö

Efter lägret - nu ska bostäder komma

Publicerat tisdag 1 december 2015 kl 05.09
"Svårt tänka sig att här varit ett av de största migrantlägren"
(3:59 min)
Efter EU-migrantlägret ska bostäder och annat byggas på den omdiskuterade Sorgenfritomten. Foto: Dimitri Lennartsson/Sveriges Radio
Foto: Dimitri Lennartsson/Sveriges Radio

I mer än ett år har den förorenade tomten på Norra Sorgenfri i Malmö varit hem åt EU-migranter. Nu hänger det ett stort hänglås på grinden runt den tomma markplätten, där det i framtiden ska byggas skola, bostäder och affärer.

Under hösten har den varit Sveriges kanske mest omdiskuterade tomt.

– Det är ju svårt att tänka sig att här har varit ett av de största migrantlägren i landet. Nu är det ju bara ödetomt, lerigt, lite skräp kvar, säger Jeanette Silow, avdelningschef för Miljö- och hälsoskydd på Miljöförvaltningen i Malmö, som tittar in genom den låsta grindens galler.

Tidigt på morgonen den tredje november tömdes lägret av polisen, och Kommunteknik började sedan riva lägret. Allt som allt tog det två och en halv dagar.

– De har bott under mycket dåliga förhållanden. Mycket skräp, rutten mat, avföring, råttor. De måste ha haft det svårt här, det är bara att konstatera. Ingen människa ska bo på ett sådant sätt, absolut inte, säger Jeanette Silow, som var med under rivningen.

Vad har ni fått för reaktioner efter att ni gjorde det här?

– Vi har ju haft rätt så många, ett 90-tal klagomål. Vi har fått många reaktioner på att det här har varit på tiden, och att det var bra att det genomfördes, men vi har ju fått kritik också naturligtvis. Det visar att det är en svår fråga, det handlar om en utsatt grupp EU-medborgare.

Vissa åkte hem till Rumänien, andra fortsatte en flera veckor lång utomhusprotest vid Stadshuset i Malmö som avbröts förra måndagen. Det är fortfarande oklart hur mycket kommunen får betala för rivningen av lägret, men tidigare uppskattningar har legat på mellan en och en och en halv miljon, varav markägaren får stå för max 375 000 kronor.

P4 Malmöhus har förgäves försökt nå fastighetsägaren Granen Fastighetsutveckling för en kommentar, men via mejl fått svaret att det inte finns något intresse att ägna frågan mer tid eller publicitet. Enligt Jeanette Silow på Miljöförvaltningen säger lagen att markägaren måste vara med och betala även om tomten varit ockuperad av andra.

– Den som är ansvarig för fastigheten eller verksamheten får betala kostnader när vi som myndighet går in och agerar istället för dem själva.

Även om den personen inte kunde göra det på grund av att Kronofogden inte kunde hjälpa honom, står det kvar då?

– Ja, det gör det.

Kommunen och markägarna vill bygga nytt i området där lägret fanns. Om detaljplanen går igenom i början av nästa år så ska det byggas skola, bostäder och affärer i området. I så fall kommer man kunna bygga tidigast till sommaren 2016, förmodligen senare. Först ska tomten saneras.

I början av 1900-talet var det en industrifabrik som brann ner på platsen och senare prover har visat på föroreningar av metaller, kemikalier och oljor. Enligt Miljöförvaltningen har föroreningarna inte utretts färdigt än.

– Det var ju inte det som var anledningen till att vi agerade och fattade beslut om rivning och städning av tomten. Utan det var på grund av sanitära olägenheter, hälsorisker och olägenhet för miljön, säger Jeanette Silow.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".