Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Malmö

Djäkneliken berättar ny historia

Publicerat måndag 7 december 2015 kl 04.02
Osteolog: "Det kommer mycket mer"
(3:38 min)
Vid gatuarbeten på Djäknegatan i centrala Malmö hittades total 91 skelett efter personer som begravts från slutet av 1600-talet och fram till mitten av 1800-talet. Foto: Jens Ericson/Sveriges Radio
1 av 3
Foto: Jens Ericson/Sveriges Radio
Barnkranie som smyckats med en brudkrona som färgat kraniet grönt. Foto: Jens Ericson/Sveriges Radio
2 av 3
Barnkranie som smyckats med en brudkrona som färgat kraniet grönt. Foto: Jens Ericson/Sveriges Radio
Caroline Arcini, osteolog vid Statens historiska museer. Foto: Jens Ericson/Sveriges Radio
3 av 3
Caroline Arcini, osteolog vid Statens historiska museer. Foto: Jens Ericson/Sveriges Radio

Ny teknik kan få skelettfynden från Djäknegatan och Snapperupsgatan i Malmö att berätta nya historier.

Hittills har undersökningarna av de 91 personerna som begravdes i centrala Malmö från slutet av 1600-talet och fram till mitten av 1800-talet visat att de var ganska långa och hade i stort sett samma sjukdomar som vi har i dag. Men de gamla skeletten har mer att berätta med nya undersökningsmetoder.

– Ja, det kommer mycket mer. Vi har precis börjat och vi arbetar med det framför allt i förhistorisk- och medeltid, säger Caroline Arcini, osteolog vid Statens historiska museer.

Det var ett gatuarbete som ledde till de arkeologiska utgrävningarna på Djäknegatan. Fynden väckte stor uppmärksamhet då skeletten låg synligt och tillsynes prydligt uppradade på knappt två meters djup. Tillsammans med tidigare utgrävningar på angränsande Snapperupsgatan har osteolog eller benexperten Caroline Arcini undersökt kvarlevorna av nio spädbarn, 25 barn, två tonåringar och 55 vuxna. Med hjälp av så kallade strontiumanalyser kan kvarlevor säga så mycket mer.

På det här materialet skulle vi kunna visa om de kom från närområdet runt Malmö.

– Malmö ligger i en geologisk zon som är relativt homogen, så skulle de komma från Österlen, norra Skåne eller Danmark så skulle vi kunna se det. Man skulle kunna säga något om migrationen in till Malmö vid den här tiden.

Caroline Arcini har under sitt yrkesliv undersökt kvarlevorna efter 15 000 personer och endast en gång tidigare stött på kranier med brudkronor, men bland skelletfynden i Djäknegatan fanns ett kranium av ett sextonmånader gammalt barn som bar spår av en så kallad brudkrona.

– Som du ser är det är det alldeles knallgrönt, nästan neongrönt till färgen och det är spår efter små kopparspiraler. På ena sidan av kraniet ser man små, små blad.

Man klär de små barnen som Kristi brud, den brud de inte hann bli. Man kan också hitta den här typen av brudkransar på äldre kvinnor som aldrig blev gifta.

Sjukdomar som gikt, artros, tuberkulos och gikt har också lämnat spår på skeletten från Djäknegatan.

– Det är ett barn som jag har här och i normala fall så är ju kotkropparna fina och släta, men här kan man se att benet är alldeles nedsmält och det är säkerligen tuberkulos, berättar Caroline Arcini.

Förutom strontiumanalyser som talar om var personerna kom ifrån kan man också genomföra så kallade dietanalyser för att kartlägga dåtidens matvanor. Därför är det viktigt att skelettfynden inte återbegravs utan bevaras och magsineras för framtiden, menar Caroline Arcini.

– Det är viktigt för det kommer hela tiden nya metoder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".