Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Läkare extraknäcker för privata vårdbolag

Publicerat torsdag 10 december 2015 kl 04.40
Läkare berättar om sina extraknäck
(5:02 min)
Sjukhusläkare i Skåne, bland dem Mikael Karlberg,  dubbeljobbar åt privata vårdbolag. Foto: Sveriges Radio och privat
Mikael Karlberg, skånsk läkare. Foto: Sveriges Radio och privat

Minst ett femtiotal fastanställda sjukhusläkare i Region Skåne extraknäckte under årets tre första månader för privata vårdbolag som har avtal med regionen om att utföra specialistvård. Det visar en granskning som Sveriges Radio gjort.

Bland de läkare som extraknäcker finns barnläkare, urologer och kirurger. Vanligast är ortopeder och öron-näsa-halsläkare. Några av dem jobbar för mer än ett privat vårdbolag, samtidigt som de har heltidstjänster på sjukhusen. Det är inte ovanligt att läkaren under de tre kontrollerade månaderna hunnit med flera hundra patienter på den privata mottagningen.

Öron-näsa-halsöverläkaren Mikael Karlberg jobbar både i Region Skåne och på två privata mottagningar.

– Det blir ofta så att den lilla mottagningen med små avstånd och få medarbetare jobbar betydligt mer effektivt än den stora kliniken, där det också finns ett helt annat akutansvar som kan komma in och störa, säger han.

– Sedan ska jag naturligtvis inte sticka under stol med att man tjänar lite extra pengar när man jobbar där. Det ska man inte säga att det inte spelar någon roll, utan det är också en viktig sak.

Mikael Karlberg, som är speciellt inriktad på yrsel, har själv valt att jobba halvtid på lasarettet i Trelleborg och halvtid på Skånes universitetssjukhus för att han gillar att få både det lilla och det stora sjukhusets specialiteter. Dessutom tar han tjänstledigt ungefär en dag i veckan för att föreläsa eller för att jobba på de privata mottagningarna Specialistläkarna i Lund eller öron-näsa-halsmottagningen i Höllviken, som båda har avtal med Region Skåne.

Frågan är hur sjukhusen med sina vårdköer klarar att Mikael Karlberg tar tjänstledigt i den omfattning som han gör.

– Det är upp till verksamhetschefen att bestämma, om de tycker att de kan släppa ut mig eller inte. Det är så att sjukhusvården, alltså den offentliga offentliga vården, och den privata offentliga vården är kommunicerande kärl.

– Fyller man på i ena ändan kommer det att påverka den andra, och tappar man ur på ett ställe så kommer det också påverka det andra stället. Vi har gemensamma patienter och egentligen också gemensam finansiering, säger Mikael Karlberg.

Enligt Gösta Rehnstam, förhandlingschef på Region Skåne, går det i de flesta fall bra att förena de här extraknäcken med regionens riktlinjer för bisysslor.

– Eftersom vi har avtal och det ligger ett uppdrag i skåningarnas intresse att de här verksamheterna också är igång, så finns det då en möjlighet att medge sådana bisysslor.

Sveriges Radio har genom att granska de privata vårdbolagens fakturaunderlag till Region Skåne för årets tre första månader hittat minst 53 sjukhusläkare.

Ett extraknäck får inte vara konkurrerande eller arbetshindrande, det vill säga att det krockar i tid eller gör att den anställde får en för tung arbetsbörda, och en bisyssla som kan skada förtroendet ska förbjudas enligt Lagen om offentlig anställning. Det kan till exempel handla om medarbetare som riskerar att behandla samma patient i den privata verksamheten som på sjukhuset.

Olle Lundin som är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitetet anser att det kan finnas risk för förtroendeskada, när läkare extraknäcker för privata vårdbolag. Det räcker med en misstanke om att läkaren kan gynna den privata mottagningen genom att till exempel hänvisa patienter dit, anser han.

– Då kan man resa frågan om man gör en medicinsk bedömning, eller en bedömning som är färgad av ekonomiska intressen. Där har du en ganska uppenbar risk för förtroendeskada från allmänheten.

Gösta Rehnstam säger att det måste bedömas från fall till fall.

– Är det så att man själv inte styr flödet av patienter från det ena till det andra stället, så skulle jag säga att det är mindre besvärande, men det är besvärande om man tänker sig att man styr patientflödena från det ena stället till det andra, säger han.

En handfull av Mikael Karlbergs öron-näsa-halskollegor jobbar också för Specialistläkarna i Lund, som har många sjukhusläkare. Runt hälften av de 26 läkarna på mottagningens hemsida är också anställda på något av regionens sjukhus. Bolaget omsatte förra året drygt 16,6 miljoner kronor, och en miljon togs ut i vinst.

Vd:n André Zaborowski vill inte prata med Sveriges Radio om vilken betydelse sjukhusläkarna har för mottagningen, men enligt Mikael Karlberg är en av fördelarna med att sjukhusläkarna jobbar i den privata vården att många av dem är erfarna.

– Vi kan föra ut en väldigt hög kompetens väldigt nära patienterna. Det ser jag som den stora fördelen. Sedan vet vi precis hur remissförfarandet ska gå till, och vi vet vem på sjukhuset som sysslar med vad, om vi stöter på något problem ute, där vi känner att den här patienten måste in till sjukhuset, säger han.

Sveriges Radio har haft kontakt med fler läkare som jobbar både för regionen och privat. De vill inte vara med i en intervju men ser samma fördelar som Mikael Karlberg.

Det händer att Mikael Karlberg i sitt arbete på sjukhuset hänvisar patienter till den privata mottagningen, för att det till exempel är kortare väntetider där.

– Det händer ibland, när man känner att vi skulle behöva följa upp dig någonstans, men det blir väldigt svårt att få in dig här. Då säger man att du ska ringa dit och boka in dig. Inte sällan har patienten först kommit till den privata mottagningen, och så har man remitterat in dem för att göra specialtester som inte kräver läkarmedverkan, men uppföljningen sker på nytt på den privata mottagningen, säger han.

Har du några problem med det?

– Nej, det har jag inte. Jag skulle ha mer problem om jag inte kunnat få in patienterna någonstans, så de kunde få en tid. Då skulle jag ha problem.

Men ser du ingen fara med att det på ett vis blir att man gynnar privata intressen? Du har ändå ett ekonomiskt intresse i den privata verksamheten.                                             

– Den risken finns alltid, men eftersom jag så att säga jobbar i båda systemen, så måste jag som privatperson och som legitimerad känna ett professionellt ansvar att inte göra olika saker i de olika systemen. Att inte ta enkla patienter eller sätta upp så kallade onödiga återbesök i det privata bara för att tjäna pengar.

– Jag försöker verkligen att sätta en ära i behandla patienterna likadant vare sig jag ser dem inom den offentligt finansierade offentliga vården, eller den offentligt finansierade privata vården.

Det förekommer på fler ställen att läkare träffar samma patient på sjukhuset och på den privata mottagningen. På till exempel Hässleholms sjukhus jobbar två ortopeder regelbundet för sjukhuset i Simrishamn, som drivs av privata Praktikertjänst. En del av de patienter som läkarna träffar i Simrishamn opererar de sedan i Hässleholm.

Under den granskade tremånadersperioden jobbade den ena läkaren 18 dagar i Simrishamn. Den andra läkaren arbetade 13 dagar och hann dessutom under perioden med drygt 600 patienter på privata Capio Citykliniken i Kristianstad.

Ingen av läkarna vill prata med Sveriges Radio, men deras chef, Caroline Lindahl, ser inga problem utan bara fördelar med bisysslan i Simrishamn.

– Det bygger på ett långvarigt samarbete som Hässleholm och Simrishamn har haft i många år. Jag tror att det började redan 2006, när Carema fick avtalet i Simrishamn, säger hon.

Enligt Caroline Lindahl lånades ortopederna till en början ut, men numera utför läkarna jobbet i Simrishamn via sina egna firmor. Vi har tittat på omsättningen i en av läkarnas bolag, och den har de senaste åren legat på drygt en miljon. Förra året togs en vinst på 600 000 kronor ut. Arbetspassen i Simrishamn står till och med med i ortopedernas vanliga schema men görs på tjänstledig tid, säger Caroline Lindahl.

Men behöver ni inte de här läkarna fullt ut i er egen verksamhet?

– Vi ser att det är en stor fördel att de kan träffa patienterna i Simrishamn. Vid sådana större ingrepp som görs i Hässleholm, till exempel knä- och höftplastiker, så vill den ortoped som ska operera patienten träffa patienten själv och göra bedömningen. I och med att läkarna träffar dem redan i Simrishamn, så räcker det besöket inför operation. Sedan följer de upp dem efteråt, och då är det också en klar fördel att patienten får träffa samma läkare vid alla besöken.

Så här gjorde vi:

  • Vi begärde ut fakturaunderlagen för januari-mars för de privata vårdbolag som har LOU-avtal med Region Skåne eller verkar inom specialistvårdvalen.
  • Alla mottagningar registrerar inte vilka läkare som har tagit emot patienterna, men bland dem som gör det hittade vi minst 53 regionanställda läkare.
  • Majoriteten av läkarna har egna företag genom vilka de fakturerar de privata vårdbolagen.
  • Vi har inte kunnat granska de vårdbolag som har så kallade vårdgarantiavtal med regionen, eftersom vi inte har kunnat få ut deras fakturaunderlag. På bolagens hemsidor hittas emellertid flera sjukhusläkare.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".