Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Helsingborg

Polis: Fler liknande fall finns

Publicerat torsdag 17 december 2015 kl 10.54
"Här finns ett enormt mörkertal"
(3:18 min)
En pantsatt Rolex på Pantbanken Sverige Foto Fredrik Sandberg /TT.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fallet vi berättar om idag där en man pantbelånat värdesaker för stora belopp samtidigt som han levt på försörjningsstöd är inte unikt. En polis säger att han känner till flera liknande händelser.


Anders Cato är chef på Helsingborgspolisens bedrägerienhet pekar på ett sådant fall som nådde tingsrätten för tre år sedan. Men där friades det misstänkta paret från anklagelserna om grovt bedrägeribrott efter att de hävdat att värdesakerna inte tillhört dem, alltså samma förklaring som mannen som Sveriges Radio rapporterat om använt sig av.

– Det finns en dom i Helsingborgs tingsrätt som klart och tydligt talar om att man ifrågasätter om den här historien är sann. Men man konstaterar att det inte går att bevisa motsatsen, och eftersom det inte går så väljer man att fria i det fallet.

Hur svårt skulle det vara för er att bevisa motsatsen?

– Det är omöjligt.

I båda fallen handlar det om personer som pantsatt värdesaker för flera hundra tusen kronor, trots att de själva levt på försörjningsstöd. Genom att hävda att de pantsatt sakerna för någon annans räkning har de lyckats komma undan rättliga konsekvenser. Enligt Anders Cato kan polisen helt enkelt inte bevisa vem som äger värdesakerna.

– Vi kan inte bevisa vem som äger vad i den situationen, vi kan inte styrka den enskilldes innehav av en viss egendom vid ett tillfälle, det går inte.

– Det finns ingenting som styr upp någon typ av redovisningsform där man ska redovisa vilka tillgångar man har för oss. Det är någonting som den enskilde uppger i samband med att de söker försörjningsstöd, det är kommunen som får välja att tro på den enskilde eller inte.

När en person ansöker om försörjningsstöd ska denne uppge sina eventuella tillgångar i form av exempelvis pengar på banken eller ett fordonsinsinnehav, vilket också till en viss del kan kontrolleras.

Men om personen däremot har en hel byrålåda med guldsmycken är detta inget som syns i några register. Socialtjänsten har heller inga möjligheter att gå in och kontrollera sådant i personens bostad utan dennes tillåtelse.

Systemet utgår från att den enskilde gör rätt för sig, menar Anders Cato.

– Tillgångar på konto löser kommunen genom att de begär ett kontoutdrag, men där uppstår problemet också att den enskilde lämnar in det kontoutdrag de vill.

– Om de sedan har flera konton i flera banker är det inget som socialtjänsten ser. Här finns ett enormt mörkertal i detta som vi idag i samhället inte kan kontrollera.

I de fall där socialförvaltningen upptäcker att personer med försörjningsstöd haft oredovisade inkomster, till exempel i form av pantbelånade värdesaker, kan personerna bli återbetalningsskyldiga.

Socialförvaltningen har tre år på sig att kräva in pengarna innan ärendet preskriberas. Ett återbetalningskrav kan dock inte ställas på en person som fortfarande har försörjningsstöd.

– Vi har valt att ha ett samhälle som ser ut så idag. Vi har våra bidragssystem som skydd för den enskilde och det ska vara möjligt att få ett bidrag och inte behöva hamna på gatan. När den enskilde hittar ett sätt att kringgå och lura systemet, den öppenheten vi har och den rätten till bidrag vi har den öppnar ju upp för en del fusk och då ska det beivras.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".