Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Forskning kan lösa bristen på lungor

Publicerat onsdag 20 januari 2016 kl 04.23
Läkare: Hinner i lugn och ro prata med anhöriga
(3:59 min)
Richard Ingemansson, överläkare i thoraxkirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio
Richard Ingemansson. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio

Inom en snar framtid hoppas forskare i Lund kunna använda lungor för transplantation från donatorer som avlidit genom att hjärtat slutat slå. Det skulle öka möjligheterna betydligt för patienter som behöver nya lungor.

Enligt Richard Ingemansson, som är docent och överläkare i thoraxkirurgi vid Skånes universitetssjukhus, handlar det om att lösa de etiska frågorna.

– I Sverige är lagstiftaren väldigt aktsam om den avlidne personen, vilket är bra, men vi tvingas då ha större marginaler och ta större hänsyn till de etiska aspekterna. Då måste man lösa de problemen, innan man kan gå vidare och transplantera, och det är det som vi hoppas och tror att vi har gjort, säger han.

I Sverige har vi varje år 120-140 donatorer, men lungorna har ofta tagit skada och går bara att använda i en tredjedel av fallen. Efterfrågan är betydligt större. Enligt Richard Ingemansson finns det ett uppdämt behov av att kunna lungtransplantera 2 000 patienter.

Om forskarna lyckas göra det möjligt att använda lungor även från patienter där hjärtat slutat slå, skulle antalet möjliga donatorer öka betydligt. Varje år dör 12 000-15 000 personer i hjärtinfarkt i landet.

– Även om man bara kan använda några procent av de patienterna, så blir det en väldigt massa organ som man kan bedöma för transplantation, säger Richard Ingemansson.

I flera länder använder man redan i dag lungor från den här patientgruppen, men då sker det utan de etiska hänsyn som lagstiftningen i Sverige kräver. Organ förstörs snabbt i kroppen, när blodcirkulationen upphör, och det påverkar anhörigas möjlighet att i lugn och ro ta avsked och ta ställning till en eventuell donation.

Men nu tror alltså forskarna i Lund att de hittat en lösning. Genom tillfälligheter har två olika upptäckter gjorts.

Vi har sedan tidigare vetat att en lunga kan ligga i upptill en timme i en varm kropp, men nu har vi också lärt oss att en lunga kan ligga en timme i en avliden kropp utan att man ger några blodförtunnande mediciner, som man tidigare trott man måste göra.

Det bildas helt enkelt inte blodproppar i lungorna efter döden på samma sätt som i andra organ. Den andra upptäckten är att man genom att sätta på respiratorn efter någon timme kan få blodet att röra sig i lungorna på den avlidne och på så vis syresätta blodet i lungan. Det gör att den klarar sig i upptill fyra timmar extra. 

De två upptäckterna tillsammans ger läkarna mer tid.

– Det innebär att vi inte behöver göra massa saker med den avlidne patienten, utan när patienten har dött kan den få vara död, vilket alla har rätt att vara utan att någon är och tar blodprover och vidtar åtgärder.

– Då kan man i lugn och ro prata med anhöriga, titta i donationsregistret och man kan följa normala rutiner för dödförklaring av patienten. Sedan kan man på ett lugnt och sansat sätt besluta sig för om man ska gå vidare och då helt enkelt bara slå på respiratorn, säger Richard Ingemansson.

När lungorna sedan har tagits ut ska de testas i en speciell maskin för att se att de fungerar bra. Hela metoden har testats på grisar, och nu har forskarna fått tillstånd för sex patienter. Vetenskapsrådet beslutade nyligen att stödja forskningsprojektet med nästan nio miljoner kronor, och tanken är att den första donationen ska ske under året.

Till en början blir det under kontrollerade former, när livsuppehållande behandling avslutas för patienter i intensivvård.

– Det är ett begränsat antal patienter, men vi tänkte ändå börja med den patientkategorin, för att i nästa skede gå vidare och börja undersöka organ från patienter som avlider på våra akutmottagningar, säger Richard Ingemansson.

Det är där den stora uppsidan på metoden finns, när man kan börja få tillgång till de 12 000-15 000 patienter som dör i hjärtinfarkt i det här landet varje år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".