Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Konstgräsets miljöpåverkan utreds

Publicerat tisdag 12 april 2016 kl 05.36
"Tror vi är bland de första att titta på det"
(3:16 min)
En ny studie i Segeåns avrinningsområde ska undersöka om granulat från konstgräsplaner kan hamna i  dagvatten och vattendrag. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio.
1 av 2
Här kan de små gummipartiklarna hamna. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio.

Konstgräsplaner är inte bara bra för fotbollsklubbar och kommuner. De kan också påverka miljön negativt. Nu ska en studie av det starta.

Det är Segeå-projektet som fått pengar från Havs- och vattenmyndigheten till en studie kring om granulat från konstgräsplaner i området kring Sege å riskerar att hamna i vattendrag.

Enligt en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet nyligen tog fram åt Naturvårdverket verkar granulat från konstgräsplaner vara en av de större källorna till mikroplaster ute i naturen. Men fler studier behövs och man vet ännu inte hur stor del av de här små partiklarna som så småningom hamnar i vattendrag, för vidare färd ut i havet.

– Konstgräsplaner har man ju anlagt i ganska stor omfattning de senaste åren. Och på en konstgräsplan har man ett finkornigt granulat som ska hålla upp konstgrässtråna. Tyvärr förflyttar sig det här granulatet i ganska stor omfattning, så man måste fylla på ganska stora mängder per år, säger Christel Strömsholm Trulson, projektledare för Segeå-projektet.

Om de små plast- och gummipartiklarna hamnar i vattendrag och sjöar eller i havet kan de skada fisk och andra vattenlevande organismer som äter dem i tron att de är mat, berättar hon.

Därför ska man se om något kan göras för behålla granulatet kvar på konstgräsplanerna eller nära planerna så partiklarna inte hamnar i vattendragen.

– Jag tror att vi är nog kanske bland de första att titta på det, i alla fall inom ett helt avrinningsområde, säger Christel Strömsholm Trulson.

I studien ska till en början medlemskommunerna i Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd få redogöra hur dräneringarna går till av kommunernas konstgräsplaner. Vart vatten som kommer från en plan tar vägen, säger Christel Strömsholm Trulson.

Hon anser att det borde vara angeläget att hindra spridningen.

– Köper man in och fyller på flera ton per år så borde det ju vara angeläget att kunna återanvända en del av det som kommer ut från planen.

Sedan 2000 har man i Segeå-projektet jobbat med att förbättra det dåliga vattnet i Sege å. Bland annat har 69 våtmarker och flera filteranläggningar anlagts. Nu har projektet fått ett anslag från Havs- och vattenmyndigheten på drygt 2,9 miljoner kronor. Pengarna ska dels användas till studien av konstgräsplaner, dels till fler våtmarker och till att utveckla anläggningar för att filtrera fosfor- och kväve.

Göran Jepsson (M), ordförande i Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, är glad över tillskottet.

- Det tar många år att genomföra de justeringar och förbättringar som behövs för att öka statusen i Sege å, men det här tillskottet av medel kommer ju att skynda upp det här skeendet. Och som väl är har vi ett stort antal markägare som är väldigt intresserade av att hänga på och hjälpa till. Därför kommer de här pengarna i rätt tid.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".