Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne/Sverige

Människosmuggling har ökat kraftigt

Publicerat torsdag 21 april 2016 kl 05.46
Ärenden som rör människosmuggling har ändrat karaktär
(1:59 min)
Polis gör id-kontroll vid Öresundsbron samt lagbok och klubba.
Åklagare vill bland annat ha svar på om det är straffbart att när anhöriga smugglas in. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.

Antalet personer som åtalats för människosmuggling har ökat kraftigt sedan förra hösten. En del har hjälpt flyktingar in i landet utan ekonomisk vinning - nu vill åklagare ha tydligare vägledning om hur man ska bedöma sådana fall.

Polisen i södra Sverige såg en kraftig ökning i antal människosmugglingsfall förra året då ett stort antal asylsökande kom till Sverige.

59 personer som var inblandade i olika fall av människosmuggling åtalades under förra året, och ytterligare 29 personer till och med mars i år - de flesta fallen i Skåne dit en stor del av flyktingarna har kommit via Öresundsbron. Det kan jämföras med sammanlagt 17 åtalade personer under hela 2014.

Numera förekommer en hel del fall där gärningsmännen hjälper flyktingar över gränsen utan att ta betalt för det.

– För ett par år sedan hade vi normalfallet, att det finns en gärningsmän som vill tjäna pengar på människosmuggling. I dag ser människosmugglingsärendena helt olika ut, säger Linda Rasmussen, kammaråklagare i Malmö som jobbar med smugglingsärenden.

– Det kan vara så att en gärningsman kan vara en anhörig till de personer som smugglas in över gränsen. Det kan också vara en person som faktiskt bara vill hjälpa till, det som vi kallar för humanitära skäl men det finns naturligtvis gärningsmän, menar jag, personer som smugglar in människor för att tjäna pengar på det helt enkelt. Det är fortfarande en lukrativ verksamhet, säger Linda Rasmussen.

Just de fall som handlar om så kallad humanitär hjälp till flyktingar som vill ta sig över gränsen för att kunna söka asyl, är en av de frågor som Åklagarmyndigheten vill ha tydligare vägledning kring. Normalt är straffet cirka tre månaders fängelse men ett gammalt EU-direktiv tillåter straffrihet i vissa fall - ett så kallat humanitärt undantag.

Sverige har inte infört något sånt undantag i lagen men Högsta domstolen har öppnat upp för möjligheten. För att en förändring ska kunna ske krävs till exempel en ny praxis, det vill säga att något sådant fall kommer upp i hovrätten eller Högsta domstolen och blir prejudicerande.

– Det som hade varit intressant är om högre domstol slår fast att normalpåföljden, ja den ska vara tre månader, men inte i de fall då anhöriga smugglas in. Då kanske man regelmässigt bara ska döma ut fängelse i en månad eller se det som ett ringa brott. Kanske i vissa avseenden så ska det vara fråga om ett straffritt beteende. Men vi är ju inte där än, säger Linda Rasmussen.

Ett exempel på ett sådant fall är Ahmed som körde sin asylsökande fru och barn över gränsen till Sverige på Öresundsbron. Han är åtalad för människosmuggling och riskerar fängelse- eller bötesstraff.

– För mig och alla andra som tar hit sin familj, sina barn och sina fruar, så är det fel men om det är en riktig smugglare så är det rätt, säger Ahmed.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".