Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kalle och tankefabriken

Kalle pratar ormstjärtar med biskopen

Publicerat måndag 25 april 2016 kl 08.49
"Hängt lite med biskopen. En vanlig helg”
(6:04 min)
Johan Tyrberg är biskop i Lunds stift.
Johan Tyrberg är biskop i Lunds stift. Foto: Melissa Dahlqvist/Sveriges Radio

”Jaha, vad har du gjort i helgen?” undrar du och då svarar jag ”Tja, det har väl varit en vanlig helg. Varit på biblioteket med barnen. Somnat framför nån Pixarfilm. Tänkt städa. Och så har jag hängt lite med biskopen. En vanlig helg.”

Okej, det sista är väl inte helt vanligt. Jag brukar inte hänga med så många biskopar. Men i höstas fick jag en förfrågan om att göra två intervjuer med biskop Johan, den relativt nye biskopen för Lunds stift, och då blev jag… förvånad.

Det händer visserligen att jag får olika sorters förfrågningar men det är oftast från olika svensexegäng som vill att jag ska dyka upp nån gång under kvällen och hälla öl över brudgummen eller så. Det är sällan Svenska kyrkan hör av sig och det är väldigt sällan att de vill att jag ska samtala med självaste biskopen.

Så jag blev förvånad. Och lite smickrad. Men mest rädd. Jag anade att de tänkte ”han kommer nog att ställa de dumma frågorna”. För ibland behövs de. De grundläggande frågorna. Som: vad är en biskop? Vad gör en sån? Varför har han så lustig hatt? De vill ju inte kyrkans egna representanter ställa eftersom det då låter som om man inte är riktigt insatt.

Så jag tackade ja, mot bättre vetande. Och nu har jag då under veckan som gått gjort två publika intervjuer med biskop Johan. Johan Tyrberg heter han men det är med biskopar som med kungligheter och läkare att man titulerar dem med förnamnet.

Och det var roligt. I lördags var vi i församlingshemmet i Arlöv och hade som förband riksspelmännen Dråm som spelade medeltida pilgrimsmusik på harpa, klockspel och säckpipa. Det kanske inte låter så sexigt för dig som gillar hiphop och sådan där modern musik men det var intressant.

Och sen pratade jag då med biskop Johan om herdabrev och kontraktsproster och kräklor och sånt som biskopar kan mycket mer om än jag. Jag är en smula historieintresserad och det var lite fascinerande att prata med en man som är en del av historien. För det är ofrånkomligen så. Han är liksom redan inskriven i historieböckerna. Lunds stift har funnits sen 1000-talet, han är den 69:e biskopen. Hans företrädare har hetat sånt som Gotebald, Uffe Thrugotsen, Thrugot Torstensen, Hans Laxmand, Mads Jensen Medelfar – man hör hur historiska de är.

Under de senare århundradena har biskoparna hetat Olof Celsius (kusin till Anders), Johan Henrik Thomander (som satt viss prägel på Lund), Gottfrid Billing (riksdagsledamot, akademiledamot, personlig vän till Gustaf V), och under min livstid har biskoparna i Lund hetat KG Hammar (ärkebiskop), Christina Odenberg (första kvinnliga biskopen) och Antje Jackelén (första kvinnliga ärkebiskopen).

Själv är biskop Johan den förste biskopen på tusen år som har vigts av en kvinnlig ärkebiskop. Han var på något vis historisk redan när han tillträdde. Detta frågade jag honom om, och han berättade att han faktiskt begravt en av sina föregångare: Peder Winstrup, som var biskop i Lund på 1600-talet och vars mumie slog publikrekord förra året. Och det var, efter vad jag förstod, en hisnande känsla. En man som levde för trehundrafemtio år sen, som vigdes som dansk biskop och dog som svensk biskop eftersom Skåne hann bli svenskt däremellan. Och den mannen var faktiskt biskop Johans företrädare.

Nu var det ju ingen närvarande vid den där begravningen som mindes biskop Peder. Inte ens lundaprofessorer blir ju riktigt så gamla. Så då fick ju biskop Johan gå till arkiven och titta på de gamla porträtten och gräva fram de gamla skrifterna och då gissar jag att han ändå greps av insikten att om trehundrafemtio år så kan någon gå ner i samma arkiv för att gräva fram fakta om 2010-talsbiskopen.

Ja, och sen frågade jag biskopen lite om Gud och Jesus och sånt där som han har koll på. Och avslutningsvis så testade jag honom lite. ”Hur bibelsprängd är du?” Man vet ju inte, man har hört att präster nuförtiden inte är så himla religiösa utan mest är intresserade av att spela rock på konfirmationerna och sånt där. Men jag tycker nog att han kunde sin bibel, biskop Johan. Jag testade bland annat om han visste från vilken bibelbok följande vers är hämtad: ”Och Herren sade, räck ut din hand och grip honom i stjärten”.

Och det visste han. Han fick fundera fem sekunder och sen sa han Andra Mosebok, vilket är helt korrekt. Det är Moses som på Guds order tar en orm i stjärten så att den förvandlas till en pinne. Men det lät jag bli att säga. Det får vara lite dunkelt, har jag förstått, när det handlar om religion. Lite mystiskt sådär.

Så det är vad jag har gjort i helgen: kollat på tecknad film, hängt med mina barn och pratat ormstjärtar med biskopen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".