Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Barsebäck

Barsebäcksborna tog Tjernobylolycka med ro

Publicerat tisdag 26 april 2016 kl 16.24
”Jag var inte så hemskt orolig”
(4:38 min)
Kristian Borglin och Kerstin Borglin.
Kristian Borglin och Kerstin Borglin. Foto: Andreas Örwall Lovén/Sveriges Radio

P4 Malmöhus träffade Björn Olsson, pensionerad kärnkraftsspecialist i Löddeköpinge och paret Kerstin och Kristian Borglin i Barsebäckshamn, för att höra om deras tankar och funderingar kring olyckan.

Jag var på väg med flyg till Sverige från Indonesien för att föda vår andra dotter. Mina föräldrar tyckte att jag var jättelöjlig för att jag vägrade gå utomhus. Till saken hör att jag är tandläkare, specialiserad på röntgen, så jag hade läst om strålskador även på ganska långa avstånd. Det var ingen situation jag gillade alls, säger Kerstin "Kicki" Borglin.

I Löddeköpinge några kilometer bort bor Björn Jonsson. Han är pensionerad strålskyddsingenjör men har fortfarande uppdrag i bland annat Vitryssland, där han gör mätningar och informerar allmänhet i strålskadade områden.

Björn Jonsson har arbetat åt Barsebäcksverket men vid tidpunkten för Tjernobylolyckan arbetade han med kärnkraftsberedskap på Länsstyrelsen. Det var han som fick möta allmänhetens oro.

– Jag åkte på att sitta och svara i telefon i tre dygn på Länsstyrelsen. Allmänhetens frågor om vad som hänt, kunde hända och om man skulle äta jodtabletter.

Påverkades människors syn på Barsebäck och kärnkraften?

– Inte så mycket, som jag upplevde. Man hade klart för sig om säkerhetsbarriärer, man såg att det var en annan typ av reaktor här. Fördelen med svenska kärnkraftverk är att de har "förlåtande" system. Man kan göra fel men det ska inte betyda så mycket.

Kristian Borglin bekräftar till stor del Björn Olssons bild av att allmänheten, även grannar till Barsebäcksverket, tog beskedet om Tjernobylolyckan med viss ro.

– På något sätt tänker man alltid positivt och att det inte kan hända oss. Så jag var inte så hemskt orolig.

Han sörjde däremot inte när verket stängdes.

– Vi ser fram emot när det äntligen ska rivas.

 ”Jag var inte så hemskt orolig”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".