Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Miljö

Våtmarker bäst mot övergödning

Publicerat onsdag 27 april 2016 kl 06.45
Forskare: "Borde se över regler för ekologisk odling"
(2:50 min)
Våtmark i Pålsjö skog Foto: Anna Hanspers/Sveriges Radio
1 av 2
Våtmark i Pålsjö skog. Foto: Anna Hanspers/Sveriges Radio
Martin Nordin, nationalekonom, AgriFood Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
2 av 2
Martin Nordin, nationalekonom, AgriFood Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

Stöd för att anlägga och restaurera våtmarker är det mest effektiva för att minska jordbrukens läckage av näringsämnen och i förlängningen minska övergödningen av Östersjön. Andra miljöstöd verkar däremot ha motsatt effekt, visar en ny studie.

I studien som gjorts på AgriFood Economics Centre i Lund har forskarna i stor skala mätt hur miljöstöd till lantbruken i praktiken påverkar näringsläckage av kväve och fosfor till vattendrag och sjöar.

– Vissa stöd når målet och medan effekterna för vissa andra stöd går i fel riktning, säger Martin Nordin, nationalekonom på AgriFood och en av forskarna bakom studien.

Nytt grepp

I studien har forskarna koppla samman uppgifter om miljöstöd för nästan 40 000 svenska gårdar med uppgifter om näringsinnehåll i vattenprover från drygt 4 300 sjöar och vattendrag. Det är en sammankoppling av data som inte gjorts tidigare.

– Drygt 90 procent av Sveriges areal och drygt 80 procent av jordbrukarna täcks in, säger Martin Nordin.

Våtmarksstöd funkar bra

Forskarna såg både väntade och oväntade effekter av miljöstöden.

– Till exempel våtmarksstödet verkar funka väldigt bra. Man betalar inte ut så mycket pengar, men ändå ger det ganska stora resultat och minskar läckaget av näringsämnen, säger Martin Nordin.

Även miljöstöden för fånggröda, vårbearbetning och miljöskyddsåtgärder visar sig i studien minska näringsläckaget. Det gör också, lite otippat, stödet till värdefulla kulturmiljöer, vilket Martin Nordin tror kan bero på att en stor del av det stödet gått till skötsel av småvatten, som kan fungera som näringsfällor på ett liknande sätt som våtmarker.

I vissa andra stöd hittade forskarna inte de effekter de förväntat sig.

Skyddszoner, som ska fånga upp näringsämnen från jordbruksmarken, verkar snarare ge effekter i fel riktning.

– Vi tror att det kan bero på att man låter djur beta på de här markerna.

Det är känt sedan tidigare att djur som betar nära vattendrag kan vara ett problem eftersom spillningen från djuren i sig blir en källa till gödning.

– Ekologisk odling visar sig också öka läckaget. Det är inte helt överraskande, tidigare forskning har också visat att stallgödsel, som man använder vid ekologisk odling, läcker mer, säger Martin Nordin.

Behövs mer forskning

Han menar att mer forskning behövs på området. Studien från Agrifood är en del i en pågående utvärdering av Landsbygdsprogrammet för 2007-2014 och en slutsats i studien är att vissa av miljöstöden kan bli bättre.

– Man borde nog ha en genomsyn av ekologisk odling och kanske ändra lite i regelverket, säger han.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".