Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Terrormisstänkt vill till svenskt fängelse

Publicerat fredag 29 april 2016 kl 05.28
Kriminalvården: Tung faktor om man är svensk medborgare
(1:49 min)
Polis gripen en misstänkt
Den misstänkte 23-åringen greps med fem andra terrormisstänkta i Bryssel. Foto: TT

Den 23-årige man från Malmö som misstänks för delaktighet i terrordåden i Bryssel i mars vill avtjäna sitt fängelsestraff i Sverige om han fälls, enligt uppgift till Ekot.

Den 23-årige mannen är född och uppvuxen i Malmö, och är fortfarande folkbokförd där. Enligt brittiska Daily Mail reste han 2014 till Syrien för att strida med IS.

I höstas återvände han till Europa med falskt namn och pass, via den grekiska ön Leros. För tre veckor sedan greps han i Bryssel, misstänkt för delaktighet i terrordåden 22 mars, som dödade 32 personer och skadade över 300.

Nu väntar en lång rättsprocess, och det kan ta uppemot ett år innan 23-åringen får sin dom. Enligt uppgift till Ekot vill han avtjäna fängelsestraff i Sverige om han fälls. Uppgifterna har inte bekräftats av mannens försvarare.

En lagändring från förra året öppnade för just den här typen av överföringar – och om 23-åringen lämnar in en ansökan kommer han sannolikt att flyttas till Sverige.

– Enligt lagen ska man titta på om man är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Så det är inte medborgarskapet ensamt som vi tittar på, men det är såklart en tungt vägande faktor om man är svensk medborgare, säger Lisa Gezelius, chef för Kriminalvårdens rättsenhet.

Efter EU-beslut ändrades förra året svensk lagstiftning, så att dömda personer lättare ska avtjäna straffet i sitt hemland.

Sverige gick till och med längre än vad EU krävde – även personer som inte är svenska medborgare, utan som bara har koppling till Sverige, ska lättare kunna avtjäna straffet här om de vill.

– Regelverket krävde egentligen enbart medborgare, men vi gick längre i den delen. Men med kravet att de skulle ha bott i Sverige i fem år, och förväntas ha kvar sin uppehållsrätt - sitt uppehållstillstånd. Där har alltså Sverige valt att gå längre, säger åklagare Ashraf Ahmed, som var expert i utredningen som föregick lagändringen.

Sedan lagen infördes har Kriminalvården haft ett 30-tal ansökningar om förflyttning till Sverige. Myndigheten tar i sitt beslut inte hänsyn till vilken typ av brottslighet som personen dömts till.

– Det är ju såklart av betydelse om det finns personer som är misstänkta för allvarlig grov brottslighet eller terrorism. Och det kan ju väcka en viss diskussion om såna människor ska föras tillbaka till Sverige. Särskilt om de inte befunnit sig i Sverige under en lång tid, säger Ashraf Ahmed.

I bland annat Frankrike har just fängelser pekats ut som platser där terroristgrupper rekryterar medlemmar, enligt svenska justitiedepartementet.

Enligt svenska Kriminalvården kommer intagna med extremistiska och våldsbejakande uppfattningar att öka närmsta tiden. Senare i vår presenterar myndigheten en strategi för att hantera problematiken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".