Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Tidig vårkänsla slår hårt mot flyttfåglar

Publicerat fredag 13 maj 2016 kl 08.38
Näbben blir kortare
(1:43 min)
kustsnäppor flyger
Kustsnäppor på flygtur. Foto: Jan van de Kam

Fåglar som flyger till häckningsplatser i Arktis via Sverige anländer fyra dagar tidigare jämfört med för 30 år sedan. Samtidigt visar en internationell studie av vadarfågeln kustsnäppa att det här beteendet kan ställa till problem.

Med hjälp av satellitdata över de senaste 33 åren har en internationell forskargrupp sett att snösmältningen på ryska Tajmyrhalvön i Arktis kommer allt tidigare.

Snösmältningen innebär en explosion av insekter som kustsnäppan med ungar ska leva av. Men under år med tidig vår är toppen över när fågelungarna har kläcks.

När forskarna har fångat fåglar som rastar under höstflytten vid Gdanskbukten i Polen såg de att ungar som är födda under år med tidig snösmältning är mindre och har kortare näbbar. Men det blir ett problem först när de kommer till tidvattenstränderna i Västafrika.

– Då är deras näbbar för korta för att kunna få tag på det mest fördelaktiga bytet därute, säger Åke Lindström på Lunds universitet som följer fåglarna och klimatet.

De får hålla till godo med mindre musslor som lever grundare eller sjögräsrötter, och har betydligt sämre överlevnad än de som är födda år med sen snösmältning. Det är en möjlig förklaring till att arten kustsnäppa minskar.

Högre dödlighet i övervintringsområdena i Västafrika orsakas alltså av det allt varmare klimatet på häckningsplatserna i Arktis.

– Fåglarna måste ju lämna övervintringsplatsen utan att veta hur det ser ut uppe i Arktis, så de är ganska sena att flytta dit. Då har de på senare år fått upptäcka att "oj här är sommaren redan i full gång", säger Åke Lindström.

I den svenska fågelräkningen kan Åke Lindström se att många av våra nordliga fågelarter har det besvärligt, utan att forskarna lyckats förstå vad som är problemet.

Han är därför spänd på om den internationella forskargruppen som leds av holländaren Jan van Gils kan belägga de här resultaten ännu bättre i framtiden.

– Det är ju ett solklart exempel på hur mekanismerna för en klimatuppvärmning skulle kunna missgynna de här nordliga fåglarna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".