Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Information inte tillräckligt för bättre flyktinghälsa

Publicerat torsdag 9 juni 2016 kl 06.47
Forskare: "Jag tror inte på att bara informera"
(3:56 min)
Forskare Susanne Sundell Lecerof
Susanne Sundell Lecerof Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio

Information om hälsa och levnadsvanor med hjälp av till exempel hälsokommunikatörer räcker inte för att förbättra nyanlända invandrares hälsa. Det visar en avhandling som läggs fram i dag inom socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet.

En viktig faktor är i stället att främja socialt deltagande i exempelvis föreningar.

- Jag tror att det allra viktigaste är att jobba politiskt, att påverka politikerna att öka möjligheterna för nyanlända flyktingar att komma i kontakt med arbetsmarknaden, inte bara via Arbetsförmedlingen utan mer direkt. Jag tror mycket på att bygga broar mellan ordinarie verksamheter som till exempel primärvården och civila samhället som organisationer och flyktingarna själva. Jag tror inte så mycket på att bara informera, säger Susanne Sundell Lecerof, som står bakom avhandlingen.

Det är känt att flyktingar ofta har en betydligt sämre hälsa än infödda. Till exempel är risken för hjärt- och kärlsjukdomar större och den psykiska hälsan ofta sämre. Susanne Sundell Lecerof har i sin avhandling undersökt olika sociala faktorers betydelse för hälsan hos flyktingar, och vilken betydelse så kallade hälsokommunikatörer haft för målgruppens hälsa.

- Varje år går det väldigt mycket pengar till olika interventioner runtom i landet för att förbättra hälsan bland nyanlända flyktingar och migrantgrupper. Då är det viktigt att veta vad som fungerar och inte fungerar lika bra, vad man kan förbättra och vilka faktorer som spelar roll, när det gäller just hälsan, så att man jobbar mot rätt faktorer, säger Susanne Sundell Lecerof.

 Vilka faktorer spelar störst roll för flyktingars hälsa?

- Vi vet från omfattande studier internationellt att de socioekonomiska faktorerna spelar störst roll för alla befolkningars hälsa, och så är det naturligtvis även för den här gruppen. Det är klart att det finns migrationsspecifika faktorer som spelar stor roll, inte minst för den psykiska hälsan, men i mina studier har jag även sett att det vi kallar för socialt kapital spelar en viss roll.

Omställningen i det nya landet har också betydelse, enligt Susanne Sundell Lecerof. Hälsan påverkas av att de nyanlända ofta lever isolerade, saknar jobb och bostad och kan uppleva diskriminering.

Forskningen bygger på enkätundersökningar med drygt 600 flyktingar från Irak och även djupintervjuer med personer från olika länder i Mellanöstern. Vad det gäller de hälsokommunikatörer som finns i flera kommuner, landsting och regioner, däribland Skåne, är slutsatsen att de ger viktig information om hälsa och sjukvård på flyktingarnas modersmål, men det räcker inte.

- Man behöver göra något mer fokuserat, säger Susanne Sundell Lecerof.

 Vad föreslår du?

- Jag föreslår att man ska jobba mer systematiskt, både när det gäller att se vad varje unik målgrupp har för hälsoprofil och behov, och när det gäller att planera en insats. Man måste jobba mycket mer teoribaserat. Vi vet från folkhälsovetenskaplig teori att det finns vissa saker som fungerar, och det är när man bland annat tar sociala faktorer i beaktande.

Avhandlingen visar också att det sociala deltagandet bland flyktingar i gemensamma samhällsaktiviteter ofta är väldigt lågt. Susanne Sundell Lecerof säger att Arbetsförmedlingen i Skåne tillsammans med Nätverket Idéburen sektor i Skåne nu startat ett projekt för att skapa kontakter mellan flyktingar och föreningar. Forskning visar att chanserna till bättre kontaktnät - och i förlängningen jobb - ökar, när segregationen bryts, vilket påverkar inte minst den psykiska hälsan.

- Jag skulle nog säga att det har en avgörande betydelse. Även när man gått igenom väldigt svåra händelser som kanske leder till traumatisering och att man kan må dåligt under lång tid, så kan det sociala deltagandet och byggandet av nya nätverk ha en viktig betydelse i att läka smärtan och komma igång och rota sig på nytt i det nya sammanhanget, säger Susanne Sundell Lecerof.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".