Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Färre drabbas av allvarliga bristningar

Publicerat söndag 21 augusti 2016 kl 09.19
"Vi vet att det är ett stort lidande för kvinnorna"
(3:57 min)
Anna Sigfrid, enhetschef och barnmorska på förlossningen i Lund. Foto: Saffi Yucel/Sveriges Radio
1 av 2
Anna Sigfrid, enhetschef, förlossningen i Lund. Foto: Saffi Yucel/Sveriges Radio
Ann-Kristin Eriksson Herzog, områdeschef inom obstetrik på Skånes universitetssjukhus. Foto: Saffi Yucel/Sveriges Radio
2 av 2
Ann-Kristin Eriksson Herzog, områdeschef, obstetrik Foto: Saffi Yucel/Sveriges Radio

På ett år har förlossningen i Lund minskat antalet allvarliga bristningar hos förstföderskor markant genom att använda en ny metod.

I en undersökning som Sveriges Radio gjorde förra året hade Lund flest förlossningsskador i Skåne när det gäller stora bristningar hos förstföderskor.

Anna Sigfrid, enhetschef och barnmorska på förlossningen i Lund, tror att det finns flera orsaker till att den nya metoden bidragit till att färre kvinnor får allvarliga bristningar.

Handgreppet är ett nytt sätt att tänka. Bland annat så förlöser man den undre axeln först.

Förlöser långsammare

Den nya metoden har gett goda resultat. Den innebär också att man bland annat förlöser långsammare, och att man kan förlösa huvudet mellan värkarna och alltså att man förlöser bakre axeln före främre axeln.

Det här är en metod som man med framgång länge använt på Ullevål i Norge. Därför bjöd man in ett team därifrån för att utbilda personalen på förlossningen i Lund.

Förebyggande i fokus

Vid en jämförelse mellan de skånska sjukhusen av hur många förstföderskor som får allvarliga bristningar låg Lund högst, drygt 7,7 procent. Men efter ett fokuserat arbetet på att förebygga sådana här skador har andelen kvinnor med allvarliga bristningar sjunkit till strax under tre procent.

Målet är under två procent av sfinkterrupturer, men gärna ännu lägre.

– Vi vet att det är ett stort lidande för kvinnorna, säger hon.

Utbildning och övning

För att nå målet har man förutom att alla fått utbildning och möjlighet att öva på dockor också sett till att ha resursbarnmorskor som hjälper till, och övervakar framfödandet där det behövs.

Att man på förlossningen numera använder "det norska greppet" har spridit sig till blivande mammor via mödravården. Enligt Anna Sigfrid är det positivt då hon menar att kvinnorna får större förtroende för vårdpersonalen nu när de vet att det finns ett större fokus på att förebygga bristningar.

Många kvinnor har ett önskemål om att vi ska använda det här handgreppet när de ska föda.

– Det här projektet har också medfört att vi fått ur mer information till kvinnorna och de förstår att vi aktivt arbetar för att minska bristningarna. Det kanske skapar större tilltro hos kvinnorna, att det får förtroende för oss, säger Anna Sigfrid. 

Även om personalen också innan den nya metoden infördes gjorde sitt yttersta för att ge kvinnorna en bra förlossningsupplevelse så har den nya satsningen inneburit mer än att man lyckats förebygga lidande och smärta för många kvinnor.

Viktigt med diskussion

Det här har också bjudit in till viktiga och spontana diskussioner inom personalgruppen som annars aldrig hade uppstått menar Anna Sigfrid.

– Det är extra givande för oss i barnmorskegruppen att vi tar upp frågan på agendan, vi samarbetar och pratar mycket mer om de här frågorna, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".