Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Databas över okända fäder fördjupar forskning

Publicerat tisdag 6 september 2016 kl 04.22
Berit Aronsson, släktforskare om kartläggningen av oäkta barn i Skåne
(4:06 min)
Berit Aronsson, släktforskare Foto: Cecilia Ekman/Sveriges Radio
Berit Aronsson, släktforskare Foto: Cecilia Ekman/Sveriges Radio

Skånes släktforskarförbund driver just nu, tillsammans med stadsarkivet i Lund, ett projekt där man ska ska kartlägga alla oäkta barn i Skåne, för att föra släktforskningen djupare.

För många som släktforskar så ställer det till problem när man stöter på en "fader okänd" i födelseböckerna och det kan göra att man helt enkelt inte kommer vidare i sin forskning. En databas skulle göra det enklare för släktforskare att med en gång kunna se om man hittat en fader och själv slippa göra jobbet.

Frivilliga krafter

Ungefär 15 personer engagerar sig just nu för att sammanställa databasen. Vissa arbetar hemifrån medan andra åker till Lunds stadsarkiv ett par gånger i månaden för att registrera alla oäkta barn.

Jag har lagt ner flera hundra timmar på det här.

I dag är hon jourhavande släktforskare på stadsarkivet och finns till för att hjälpa andra som kommer dit för att släktforska.

– Vi har en jourhavande släktforskare några gånger i veckan som är här och hjälper till, säger hon.

En fjärdedel är täckt

Eftersom projektet är beroende av frivilliga krafter är det svårt att säga när databasen kommer vara färdig. Berit Aronsson tror att det rör sig om ungefär 200 000 oäkta barn i Skåne som ska kartläggas.

– Än så länge så har vi registrerat ungefär 60 000 personer.

Tidskrävande

Att projektet tar tid, det är det ingen tvekan om. För att färdigställa databasen måste föreningen gå igenom alla kyrkoböcker, alltså de böcker där alla födslar registrerades i förr i tiden, och sedan registrera alla barn med anteckningen "fader okänd".

– På den tiden var det straffbart att föda barn utanför äktenskapet, säger Berit.

De personer som hade idkat otukt ställdes inför rätta och var tvungna att betala en straffavgift. Brottet noterades i en dombok, som daterades med årtal, dag och namn på de straffade.

Vad släktforskarförbundet gör är att de matchar årtal och dag på de barn som står som faderlösa i kyrkoböckerna, och kollar sen upp om mamman dyker upp i domboken under samma period. Gör hon det så står det ibland även en fader som också blivit dömd, och som alltså inte var känd eller hade tillkännagivit sig själv när barnet blev inskrivet i kyrkoboken.

– Vissa personer kommer vi aldrig kunna hitta fadern till. Det hände ju till exempel att kvinnor blev våldtagna och inte kunde berätta.

Privata uppgörelser försvårar

En annan vanlig anledning till att pappan inte dyker upp i domboken är att han var gift. På den tiden var det grova böter för sex utanför äktenskapet och då kunde mannen istället betala en större engångssumma för att kvinnan skulle hålla hans identitet hemlig. På så sätt slapp han ställas inför rätta.

Berit berättar att de flesta som släktforskar förr eller senare stöter på en okänd fader, och att de tyvärr kan innebära att man inte kommer längre i sin forskning för just den grenen.

– Har man mycket ryttare bakåt i släkten så kan det vara svårt att komma vidare. De ställde ofta upp och gjorde kvinnor med barn, säger Berit och skrattar.

Hon tror att databasen kommer vara till stor hjälp när den blir färdig.

– Framförallt om man är en ovan släktforskare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".