Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Sändare ska följa akutpatienter i Lund

Publicerat tisdag 27 september 2016 kl 04.24
Projektledare: Skulle även kunna mäta hur patienterna mår
(4:29 min)
På sin datorskärm spårar Ronny Holm utrustningen på akuten vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.
1 av 4
På sin datorskärm spårar Ronny Holm akutens utrustning. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.
Infusionspump med sändare på akuten vid SUS i Lund. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.
2 av 4
Infusionspump med sändare Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.
Patientövervakningsmonitor med sändare vid akuten på SUS i Lund. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.
3 av 4
Patientövervakningsmonitor med sändare. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.
Sändarna som man spårar rörelserna på akuten i Lund med. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.
4 av 4
Sändarna som man spårar rörelserna med. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.

Modern positioneringsteknik ska hjälpa akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund att hitta flaskhalsar i verksamheten. Patienter ska förses med armband som ger koll på hur de rör sig, och var det blir väntetider.

Än så länge testas tekniken på akutens utrustning, och spårningen görs på en datorskärm.

– Om jag väljer att jag vill titta på var jag har mina ultraljudsapparater, så klickar jag på ultraljudsapparaten, och så får jag upp en ikon på en översiktskarta. Då ser jag exakt var apparaten står någonstans, förklarar sjuksköterskan Ronny Holm.

Vad har du för nytta av det?

– Då kan jag se var i lokalen den befinner sig, och jag behöver inte springa runt och leta efter den.

Hur vanligt är det att man springer runt och letar efter saker?

– Ganska vanligt. Det är rätt mycket tid man lägger på att leta. Man hämtar den på ett rum, använder den i ett annat och så blir den kvar utanför. Det är ofta den inte ställs tillbaka på sin utgångsplats, och då blir det väldigt mycket letande.

Ultraljudsapparaten och annan flyttbar utrustning på akuten i Lund har fått små sändare på sig, som inte är större än en lite tjockare femkrona. Med hjälp av Bluetoothteknik skickas signaler som omvandlas till information om var utrustningen finns just nu, och som presenteras på översiktskartor på monitorer på väggarna och i personalens datorer och mobiltelefoner.

– Man kan säga att vi använder teknik för att på olika sätt utveckla verksamheten på akuten, säger Fredrik Nilsask, projektledare på institutet MAPCI vid Lunds universitet, som jobbar med innovationsprojekt.

Forskningsprojektet TagOn, som till hälften finansieras av innovationsmyndigheten Vinnova, ska pågå i två år. I projektet samarbetar MAPCI med Sony Mobile i Lund, Region Skåne, Malmö högskola, konsultbolaget KnowIt och Sveriges tekniska forskningsinstitut.

Det har visat sig redan nu, efter att vi har kört i knappt ett år, att personalen sparar in två till tre gånger tiden, när de letar efter grejer.

– Så hittills har det varit oerhört positivt, säger Fredrik Nilsask.

Förutom att tagga utrustning, har projektet också testat att sätta sändare på en del anställda för att se hur deras rörelsemönster ser ut. Och snart är det dags för nästa steg.

– Nu håller vi på att planera ett patientflödestest, där patienter anonymt och frivilligt ska spåras för att vi ska kunna se övergripande rörelser. Om det finns några flaskhalsar, om patienter får vänta en längre tid på speciella ställen. Och försöka dra slutsatser ur det och göra systemet bättre, säger Fredrik Nilsask.

Informationen ska kunna användas för att analysera hur patienterna rör sig mellan till exempel akuten och röntgenavdelningen. På så sätt kan man upptäcka var väntetiderna blir långa och kanske ändra arbetssätt.

Det är telekomföretaget Sony som utvecklat systemet i sitt arbete med att hitta nya användningsområden för den mobila tekniken, men Sony har tagit stor hjälp av personalen på akuten. De anställda har fått beskriva vad de behöver hjälp med, och sedan har företaget försökt lösa det.

– Mycket handlar om att ta svår teknik och tillhandahålla den på ett enkelt sätt till användaren, säger Johan Wadman som jobbar med forskning på Sony Mobile, avdelningen research and incubation.

Hur viktigt är det att man jobbar från det hållet - att man inte levererar ett färdigt tekniskt system?

Jag tror att det är jätteviktigt att anpassa det till verksamheten. De sista hindren du kan kapa genom att göra det, är avgörande för om det kommer att användas eller inte.

– Första gången de stöter på ett hinder, när de ska in och använda en ny tjänst, kan bli orsaken till att de inte använder den över huvud taget, betonar Johan Wadman.

Vad som händer när forskningsprojektet tar slut om ett år är fortfarande oklart. Enligt projektledaren Fredrik Nilsask finns det stora möjligheter att utveckla systemet. Till exempel skulle man kunna tänka sig att patientarmbanden även håller koll på patientens puls och blodtryck.

– Det är en jättespännande fråga som vi har berört i projektet, och vi vet inte riktigt i vilken utsträckning vi kommer att hinna titta på det. Eftersom vi redan har infrastrukturen på plats, och personal och patienter har de här taggarna på sig, så skulle man kunna tänka sig att man mäter på olika sätt hur patienterna mår.

– Så här finns enorma möjligheter framåt, säger Fredrik Nilsask.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".