Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Så hanterade Lund IS-avhoppare

Publicerat tisdag 18 oktober kl 07.19
"Behöver något att lämna till"
(2:28 min)
ISkrigare marscherar i Raqqa i Syrien, Foto: TT.
IS i Raqqa i Syrien Foto: TT.

Runt 140 svenskar har hittills återvänt efter att ha anslutit sig till våldsbejakande grupper i Syrien och Irak. Nu förbereder sig flera kommuner för att arbeta med dem som vill hoppa av. Ett sådant fall finns i Lund.

Kommunerna förbereder sig bland annat för att erbjuda praktiskt stöd till avhoppare.

Ett av få kända fall där någon hoppat av efter att ha anslutit sig till IS finns i Lund. Även om våldsbejakande extremism funnits i Lund tidigare så aktualiserades frågan när svenskar började resa till Syrien och Irak för att strida med extremistgrupper. 

– När det här ämnet kom så tänkte vi först "Oh gud, hur ska vi hantera detta", men ganska snabbt kom vi på att vi ska hantera detta på samma sätt. Det här är oro som vilken annan oro som helst, säger säger Anna Sjöstrand, som är kommunens samordnare mot våldsbejakande extremism.

I Lund är slutsatsen att avhoppare från våldsbejakande extremistiska grupper ska hanteras som avhoppare från andra miljöer, till exempel den organiserade brottsligheten. Efter en utredning av personens behov kan kommunen hjälpa till med boende, sysselsättning eller försörjning.

Det arbetssättet får stöd i en rapport från den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Rapportförfattaren, Christoffer Carlsson, menar att en person som vill lämna extremistmiljöer ofta behöver stöd för att kunna göra det.

– Det är en rakt igenom social, ekonomisk och materiell fråga. Du behöver kunna återintegreras på arbetsmarknaden, du behöver kanske ha körkort, skuldsanering och tak över huvudet. När individer lämnar vill de lämna till något annat, har man inte resurser till det så är det svårt att förverkliga det, säger Christoffer Carlsson.

Om man inte får stöd är risken stor att de inte klarar att lämna den extremistiska miljön, utan istället faller tillbaka, enligt Christoffer Carlsson.

– Då kommer man kanske göra ett försök och misslyckas, därför att man inte har något som håller en kvar ute, istället finns det då alltid något att gå tillbaka till, nämligen gruppen man lämnade, säger Christoffer Carlsson.

Också i Malmö, Borlänge och Örebro har man liknande syn på hur man ska stödja avhoppare. Förra året fick Örebro kommun viss kritik för att ha erbjudit en praktikplats till en ung man som återvänt efter att ha varit i Syrien.

Anna Sjöstrand, kommunal samordnare mot våldsbejakande extremism i Lund, håller inte med om kritiken. Förutsatt att människor har fått avtjäna eventuella straff ska alla ha samma stöd, tycker hon.

– Det kanske finns en sådan kritik, men för mig är det svårt att tänka i de banorna, man får ju samma hjälp som övriga som söker hjälp hos oss. Vi kan ju inte säga att för att du gjorde ett felaktigt val så har du inte rätt att komma tillbaka och leva i vårt samhälle, säger Anna Sjöstrand.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.