Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hälsa

Fetman ökar på grund av antibiotika

Publicerat onsdag 2 november 2016 kl 04.14
"Jag tror att mikrofloran ändras på grund av vår moderna livsstil"
(2:37 min)
Kroppens naturliga mikroflora överförs från mor till barn under förlossningen. Men föds man med kejsarsnitt får barnet en sämre mikrobiologisk start, enligt Martin Blaser. Foto: Anna Larsson/Sveriges radio
Martin Blaser. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.

Nu kommer varningar från ledande forskare för att antibiotika orsakar allvarliga skador på vår flora av mikroorganismer. Det kan bidra till fetma och andra sjukdomar.

Martin Blaser är professor vid New York University och är på Sverigebesök för att delta i ett internationellt forskarmöte vid Karolinska institutet:

– Jag tror att mikrofloran ändras på grund av modern livsstil, och det inkluderar antibiotika. Vi använder enorma mängder, även i Sverige även om ni är mycket bättre på att begränsa det än i USA. Men fortfarande använder ni mycket.

Vår naturliga mikroflora - mikrobiomet - hjälper oss att smälta maten, det tillverkar vitaminer, slår ner infektioner och gifter, och stöttar immunsystemet.

Men genom en modern livsstil, inte minst en ökad användning av antibiotika, förändras normalfloran.

Vid försök på möss har Martin Blaser och hans kollegor sett att de som får antibiotika tidigt också får fler fettceller och därmed svårt att hålla en normalvikt.

Lägger man till en fettrik kost, motsvarande snabbmat och läsk, så blir effekten tydlig. Men kan man se sådana effekter också hos människor?

– Tyvärr gör vi det, säger Martin Blaser. De senaste fem åren har det kommit 14 stora epidemiologiska befolkningsstudier, som ställt frågan om om man kan se ökad fetma hos barn som utsatts för antibiotika. I tretton av de fjorton är svaret ja.

Martin Blaser berättar om kartor över USA där man kan se vilka delstater som har högst antibiotikaanvändning. Det är slående att kartan över fetmans utbredning ser precis likadan ut, även om det inte bevisar något.

– Det betyder inte att det ena orsakar det andra, men det finns ändå en stor likhet och det indikerar att det har med varandra att göra.

Hans hypotes är att också diabetes typ 1, astma, glutenintolerans och autism kan vara kopplat till störningar i normalfloran.

Och att läkarna måste göra noggrannare undersökningar av vårt mikrobiom i framtiden, men redan idag bör de vara återhållsamma med antibiotika och väga nyttan mot riskerna, säger Martin Blaser.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".