Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ny studie

Stora brister i strokevården

Publicerat tisdag 8 november 2016 kl 06.25
"Ofta beskrivs det som att ha hamnat i ett svart hål"
(2:39 min)
Delad bild: Strokeriksförbundets Kjell Holm och ST-läkaren Teresa Ullberg.
Strokeriksförbundets Kjell Holm och ST-läkaren Teresa Ullberg. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio, Roger Lundholm/Skånes universitetssjukhus

En avhandling från Lunds universitet visar att uppföljning och rehabilitering av strokepatienter har stora brister. En av fyra får ingen uppföljning i vården tre månader efter stroke.

Många som drabbas av stroke skrivs ut från sjukhuset, utan att läkare sedan följer upp hur det fungerar med medicinering och rehabilitering.

Särskilt äldre och sårbara strokepatienter uppger att de har rehabiliteringsbehov som inte tillgodosetts  och det ger dem sämre möjligheter att träna upp sina förmågor. Ett år efter stroke tycks skillnaderna stora mellan olika patienters tillgång till rehab. Det visar en ny uppföljning som gjorts via kvalitetsregistret Riksstroke.

– Det vi mäter här är ju vad vården faktiskt lyckas uppnå. Speciellt tycker jag det här med läkaruppföljning efter stroke, att en av fyra inte följs upp inom tre månader, är ett förvånande resultat, säger Teresa Ullberg, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, som har skrivit en avhandling i ämnet.

Trots att det akuta omhändertagandet av strokedrabbade förbättrats mycket under de senaste åren finns det stora brister i vad som händer efter sjukhusvistelsen. Många har problem att röra sig och med minne och tankeförmåga. Och de nya studierna visar att en av fyra inte får någon uppföljning i vården, bland annat av hur det går med medicinering och rehabilitering. Det är allvarligt, menar Teresa Ullberg, eftersom det kan tillstöta komplikationer. Många drabbas av depression eller smärtor. Studierna visar också att en av tre slutar ta en strokeförebyggande medicin under det första året.

Man beräknar att 140 000 personer i Sverige har haft stroke, och på Strokeriksförbundet märker man att många själva eller med anhörigas hjälp får försöka lösa sina problem.

– Ofta är det ju anhöriga som ringer och berättar att nu har min man eller hustru haft en stroke och kommit hem från sjukhuset, men hon får ingen träning, vad ska vi göra? Ofta beskriver man det som att man har hamnat i ett svart hål och man vet inte vad man ska göra, berättar förbundets verksamhetschef Kjell Holm.

Han får också bevis för att rehabilitering betyder mycket:

– Det finns ju evidens på att hjärnans plasticitet påverkas långt efter en stroke och att det lönar sig att träna flera år efter stroke. Vi har ju många medlemmar som vittnar just om det, att man har förbättrat sina förmågor kanske fem-sex år efter stroke.

För den som drabbats av stroke kan det behövas tid att landa i den nya verkligheten. Man kan kontakta sin husläkare för att få hjälp att klara sin nya livssituation, menar Teresa Ullberg.

– Situationen kan ju förändra sig under det första året. Nya saker kan uppstå. Man kan också landa i situationen. När det akuta har lugnat sig så står man i en ny situation där man kanske behöver omvärdera vilka behov den enskilda patienten eller anhöriga har, säger hon.

Vad skulle budskapet bli om du hade beslutsfattare eller politiker framför dig? Vad är det viktigaste de borde göra?

– Att införa ett strukturerat uppföljningssystem på nationellt plan skulle vara motiverat både för att uppnå en mer jämlik vård och en mer kvalitativ vård som skulle upprätthålla de goda resultaten som den akuta strokevården faktiskt bidrar till.

Nya studier visar brister i strokevård

I dag kan strokedrabbade få snabb behandling på sjukhus vilket förbättrar möjligheterna att leva utan större funktionshinder efteråt. Det går exempelvis att lösa upp proppen och ge blodförtunnande mediciner. Men majoriteten får kvarvarande symptom och behöver någon form av rehabilitering. Tillgången till uppföljning och rehab efter stroke är ojämnt fördelad över landet.

De nya undersökningarna visar att en av fyra patienter inte får någon uppföljning tre månader efter händelsen. En av tre har slutat att ta någon av de strokeförebyggande läkemedel man fått och en av fem uppger att de har rehabiliteringsbehov som inte är tillgodosedda.

I ett försök att förbättra vårdpersonalens möjligheter att identifiera och åtgärda problem hos strokedrabbade har en checklista skapats som kallas poststroke checklist. Den har nyligen översatts till svenska men används inte rutinmässigt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".