Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Många vill inte tala om vad de röstar på

Publicerat torsdag 10 november 2016 kl 15.46
"Svåra att fånga upp med våra modeller"
(4:23 min)
Daniel Walther.
Foto: Andreas Irebring/Sveriges Radio

Daniel Walther, gästdoktorand inom statsvetenskap på Lunds Universitet har specialiserat sig på opinionsmätningar, och menar att många av dem faktiskt blivit mindre pålitliga över tid.

Det gäller riksdagsvalet i Sverige, Brexit i Storbritannien och nu senast presidentvalet i USA där Donald Trump stod som den slutliga segraren till mångas förvåning.

– Framför allt i takt med att politiska alternativ, där väljarna inte vågar uppge uppriktigt att de röstar på dem. Vi såg det med Sverigedemokraterna, och nu ser vi det med Donald Trump.

Men det är egentligen inte de statiska metoderna som är problemet menar Daniel Walther.

– Det är snarare det faktum att människor systematiskt väljer att inte säga att de röstar på en viss person eller politiskt parti. De är svåra att fånga upp med våra modeller.

Vad beror det på?

– Liknande fenomen har funnits tidigare. I litteraturen brukar du kalla det för "the shy tory" som kommer från Storbritannien. Det vill säga människor som inte känner sig trygga med att uppge att de röstar på det konservativa partiet, säger Daniel Walther och fortsätter.

– När det finns ett parti eller ett alternativ som inte känns politiskt korrekt att stödja, så väljer man att inte svara när människor från opinionsinstitut ringer, eller så uppger du inte vad du tänker rösta på. Det såg vi tydligt i det Amerikanska presidentvalet.

Enligt Daniel Walther kan du se en liknande tendens här i Sverige, där människor inte vill visa öppet vem eller vilka man ska rösta på.

– Mätningarna är inte särskilt fel, men de är det när det gäller politiskt känsliga partier.

För att kunna få en mer rättvis bild, och för att opinionsmätningar ska kunna fungera som metod för att kunna mäta politiska tendenser menar Daniel Walther att det måste komma till nya mätmetoder.

– Dels kan du inte bara ringa och prata med folk. Vi har bland annat sett att online-institut, i vilkas undersökningar människor kan uppge sina åsikter anonymt, lyckas bättre med sina opinionsmätningar. Det andra alternativet är att snarare följa människor, än att använda sig av slumpen, och se vilka som ändrar uppfattning över tid.

Det är även möjligt att den sociokulturella strukturen förändras över tid, och att det blir mer accepterad att säga att du stödjer ett visst parti eller en person.

– Det är det som en del av de populistiska rörelserna i Europa tycks hoppas på nu, i och med att Donald Trump vann det Amerikanska presidentvalet.

Men hur ser du på framtiden när det kommer till opinionsmätningar?

– Jag tror att vi kommer att lära oss någonting av det här. Nu har vi haft konsekvent fel i flera val, och flera omröstningar. Och det avviker alltid på samma sätt. Vi underskattar ständigt stödet för högerpopulistiska partier, medan vi överskattar stödet för andra. Exempelvis vänsterrörelser eller gröna rörelser, säger Daniel Walther och tillägger:

– Gör du konsekvent det här felet, gör det att du kan kontrollera för det. Det kommer bli svårt att kontrollera hur stort det felet blir, men på något sätt måste du mäta annorlunda, eftersom många människor trots allt inte är villiga att uppge hur de röstar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".