Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#ETTNYTTSVERIGE

Födelsedagen som vände upp och ner på allt

Publicerat fredag 11 november 2016 kl 14.19
”Jag kan inte planera min framtid längre”
(4:07 min)
Mahmoud i sitt hem.
Foto: Madeleine Fritsch Lärka/Sveriges Radio

Vi träffas på en parkeringsplats utanför ett köpcentrum i Malmö. För fyra dagar sedan skulle Mahmud Bakhshi fira sin första födelsedag i Sverige, han fyllde 18 år men något firande blev det aldrig.

– Jag vaknade och såg att många av mina kompisar gratulerade mig på Facebook men jag kunde inte känna mig glad. Istället fick jag packa ihop mina saker för redan vid lunch fick jag lämna mitt rum och mitt boende för att flyttas vidare till ett annat.

– Mina två bästa kompisar som jag bott tillsammans med i nästan ett år hjälpte mig att packa och det kändes svårt att lämna dem. Men jag visste att det var lagen och jag måste följa den.

Vi är på väg till lägenheten där Mahmud sovit hos en kompis under natten. Kompisen som hyr ett rum vill inte att vi kommer in så vi slår oss ner i parken utanför.

Det har gått fyra intensiva dagar sedan födelsedagen.

Ett tag visste jag inte längre var han var någonstans. Jag visste ju att han som ensamkommande barn var tvungen att flytta till ett boende för vuxna när han fyllde 18, men inte att det skulle gå så fort.

Efter att ha hämtats på själva födelsedagen flyttades han till ett tillfälligt boende på andra sidan stan. Där skulle vi träffas, men bara någon timme innan vi skulle ses ringde han och berättade att han nu skulle flyttas vidare till ett asylboende i norra Skåne.

Sedan tappade vi kontakten tills han idag ringde och berättade att han var tillbaka i Malmö igen.

 – Allt jag har finns här i Malmö. Min skola, min fotbollsträning och mina kompisar. Så fort jag kom fram till det nya boendet som ligger en och en halv timme härifrån mådde jag jättedåligt.

– Skulle jag bo där hade jag varit tvungen att sluta både skolan och min träning. Jag kände ingen där och skulle bara sitta och vänta utan att göra någonting. Så när de berättade för mig att jag kunde bo i Malmö om jag själv kunde fixa någonstans att bo så bestämde jag mig direkt för att åka tillbaka.

Mahmud är inte sig lik. Han är mycket blek och de svarta skuggorna under ögonen visar att han inte sovit mycket den senaste tiden. Han är tystare än vanligt och leendet som aldrig varit långt borta finns inte längre. I natt har han bott på soffan hos sin kompis eftersom han inte hittat något ställe att bo på än.

Men det här är långt ifrån hans största problem.

Förra gången vi sågs hade han just fått sitt besked från migrationsverket att han inte får stanna i Sverige och han vet fortfarande inte om han kommer kunna överklaga. Han sitter ihopsjunken och har svårt att hitta de svenska orden

– Jag har tänkt så mycket på framtiden. Jag kan inte planera min framtid längre. Andra människor bestämmer var jag ska bo och om jag får stanna. Jag är jättetrött i huvudet och hjärnan. Jag vet inte vad jag ska göra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".