Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#ETTNYTTSVERIGE

Havet lugnar inför nervöst möte

Publicerat onsdag 16 november 2016 kl 14.58
"Jag nästan inte kunnat tänka på något annat"
(4:33 min)
Najib Javadi sittande på Ribersborgsstranden.
Foto: Madeleine Fritch Lärka/Sveriges Radio

Najib Javadi har blivit kallad till intervju på Migrationsverket och imorgon ska han dit. Här vid havet vid Ribersborg samlar han kraft och blir lugn.

Vi promenerar längst Ribersborgsstranden i Malmö. Himlen är grå och det är kallt i luften som luktar, ja nästan smakar salt och tång. Det är dan för dan.

– ­Jag gillar att promenera lägst stranden, ensam eller med en kompis man kan prata med. Det känns bra.

I över ett år har han väntat på det här mötet för att få berätta om varför han kommit hit på flykt.

– Det är lite nervöst, men jag måste berätta för dem om anledningen till att jag kommit hit.

Vi slår oss ner i sanden och Najib berättar att livet inte varit sig riktigt likt sen han fick datumet för det här mötet.

– Sedan jag fick reda på att jag skulle till Migrationsverket har jag nästan inte kunnat tänka på något annat.

– Jag har inte kunnat somna förrän sent på natten. Jag har missat bussen och kommit för sent flera gånger och inte kunnat koncentrera mig i skolan. Jag har inte ens spelat fotboll fast vi haft viktiga matcher - för att jag tänkt så mycket. Jag försöker att inte tänka på vad som kan hända om jag inte får stanna men tankarna dyker upp ändå. Hela tiden.

Vi tittar ut över havet. En röd lastbåt lyser upp i det grå och bron över Öresund syns som en suddig kontur. Jag undrar om Najib bodde nära havet när han levde som flykting i Iran.

– Nej. Inte i Iran men i Afghanistan badade vi i en flod. Vi simmade och hoppade i vattnet. Det var fint.

När han var tio år gammal flydde han och hans mamma och syskon till Iran där de bodde som illegala flyktingar under fyra år. Då, när han var 14 år gammal, skickades Najib iväg utan att veta var han skulle. Det var hans mamma som planerat hans flykt och själv visste han inte var han var på väg. Hans liv var i fara, sa hon och han gjorde som hon sa. Sverige hade han aldrig hört talas om.

Det här var över ett år sedan och sedan dess har de inte haft någon kontakt. Den kalla luften börjar krypa innanför kläderna och vi lämnar stranden och havet bakom oss. Nu ska Najib hem och vila sig, ringa sin gode man och bestämma när de ska träffas inför intervjun och blir han nervös imorgon vet han precis vad han ska göra.

– Då ska jag andas. Djupandas, fyra fem gånger och kanske dricka te. Det ska jag göra imorgon och hoppas det går bra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".