Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Krigsoro på väg tillbaka - men beredskapen brister

Publicerat tisdag 22 november 2016 kl 10.39
Marie Cronquist: "Sju miljoner gasmasker producerades"
(5:22 min)
Marie Cronquist.
Marie Cronquist, mediehistoriker. Foto: Joni Ingvarson/Sveriges Radio Malmo

Åtta sidors krisinformation i telefonkatalogen och gasmasker till alla svenska medborgare. 70- och 80-talets krisberedskap kan vara på väg tillbaka - när de politiska spänningarna nu växer.

Krismedvetande kan vara ett begrepp som vi både undermedvetet och medvetet tänker på nu för tiden.

Säkerhetsläget i Sverige har förändrats de senaste åren - den allmänna värnplikten diskuteras, och hur blir Natos roll efter att Donald Trump styr USA?

Men krismedvetandet såg ändå helt annorlunda ut på 70- och 80-talen, det berättar Marie Cronquist, mediehistoriker vid Lunds universitet.

– Civilförsvarssamhället, det var ett begrepp som man pratade väldigt mycket om under andra hälften av 1900-talet. Det är alltså den del av försvaret som inte är den militära, utan den del som ska skydda oss som befolkning om krig eller katastrof inträffar.

Sju miljoner gasmasker

Från andra världskrigets slut fram till tiden för kalla krigets slut, runt 1990, delade man med jämna mellanrum till exempel ut broschyren "Om kriget kommer".
I den stod det bland annat vad man skulle packa med sig: kläder, radio, sovsäck, lite bestick, batterier och pengar.

– Det var väldigt detaljerad information.

I telefonkatalogen fanns på 70- och 80-talen hela åtta sidor med krisinformation. Och i början av 80-talet producerades sju miljoner gasmasker till svenska folket.

Annorlunda oro i dag 

Marie Cronquist minns själv sin barndom på den här tiden med blandade känslor.

– Jag var både ett tryggt och glatt barn, och ett ganska krigsoroligt barn. Man blev ju påverkad av de vuxnas diskussioner om krig.

Hon menar ändå att det är skillnad på oron för krig då och i dag. Marie Cronquist nämner begreppet terrorbalans.

Det blev aldrig något kärnvapenkrig mellan USA och Sovjet. Det berodde på terrorbalans, en slags fredlig samexistens. Balansen är annorlunda i dag, eller den finns inte helt enkelt.

Står inför ett skifte

Du är visserligen historiker, men vad händer nu?

– Som historiker brukar säga: historien kan aldrig upprepa sig. Den tenderar att gå i cykler men upprepar sig aldrig. Det man kan reflektera över är att det inte finns några tydliga maktcentran i dag. Det finns en oförutsägbarhet och osäkerhet.

Kommer det att synas i historieskrivningen?

– Absolut. Det är möjligt att vi ser ett skifte. Från en tid av liberala demokratier till något annat. Eller åtminstone att de utmanas av andra krafter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".