Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett nytt Sverige

Telefonsamtalet som fick händerna att skaka

Publicerat måndag 6 februari kl 17.14
"Huvudet var varmt, och kroppen var kall"
(4:27 min)
Najib och hans vänner samlade runt middagsbordet.
1 av 2
Najib och hans vänner samlade runt middagsbordet. Foto: Madeleine Fritsch-Lärka / Sveriges Radio
Najib är kreativ vid spisen. Foto: Madeleine Fritsch-Lärka / Sveriges Radio
2 av 2
Najib är kreativ vid spisen. Foto: Madeleine Fritsch-Lärka / Sveriges Radio

Efter över ett års väntan kom samtalet han väntat på. För Najib Javadi, den 16 årige ensamkommande pojke som vi följer här i P4 Malmöhus är framtiden nu avgjord.

En jättegryta med ris står på spisen och Najib håller på att göra i ordning tillbehören, tunna morotsstavar, russin och brynt socker. Rätten heter Kabuli polo och är en klassisk afghansk risrätt. Runt bordet i köket som doftar kardemumma och kanel sitter kompisarna som han bjudit in. För idag är det fest.

Najib sätter på locket på riset och berättar om telefonsamtalet han fick under en av de första lektionerna i skolan för någon vecka sen - ett samtal han aldrig kommer att glömma:

– Det var på morgonen som min gode man ringde mig. Jag var på lektionen och fick gå ut för att prata. Hon frågade hur det var med mig och sen sa hon att hon hade en god nyhet, säger Najib och fortsätter:

– Så sa hon att jag fått uppehållstillstånd. Jag kunde inte tro att det var sant. Mina händer skakade och jag kunde inte få fram ett ord. Det var som om glädjen inte kunde komma ut ur min kropp. Men när jag berättade för min lärare och hon kramade mig kändes det jätteskönt. Den morgonen kommer jag aldrig att glömma.

Bordet är fint dukat, det hänger pappersvimplar i taket och Najib ställer fram riset dekorerat med russinen och morotsstavarna på ett stort gult fat mitt på bordet och en köttgryta står på spisen. Alla tar för sig. Men bland kompisarna runt bordet är det bara Najib som fått uppehållstillstånd. Permanent uppehållstillstånd.

En början på ett helt nytt liv i Sverige. Dessutom finns det nu också en chans att han kan hitta sin mamma och sina syskon som han tappade kontakt med då han lämnade Iran för över ett år sen.

– Min gode man sa att vi ska försöka hitta dem. Hon ska hjälpa mig. Jag har varit ensam så länge, i över ett år och jag saknar dem så mycket. Att få höra dem och kanske träffa dem.

Najib hoppas att få höra deras röster på telefon eller kanske se varandra på Skype men det finns också en liten chans att de faktiskt kan komma hit berättar han:

– Kanske. Migrationsverket sa att de också kan komma hit men då måste de gå till migrationsverket där de bor så kanske de kan komma.

Hur känns det då?

– Det är lite kaos i mitt huvud. Hur ska det bli om de kommer. De kan inte språket, de känner inte till kulturen och jag går från att vara ensamkommande tillbaka att vara ett barn i familjen. Det är lite svårt också.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".