Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Byar värnar om sina skolor

Publicerat fredag 17 mars kl 14.22
"Vi är en landsortskommun, halva Hörby bor på landet"
(3:55 min)
Arnold Wernersson och Sara Jönsson från samarbetsgruppen Rädda landsbygdsskolorna (2)
Arnold Wernersson och Sara Jönsson från samarbetsgruppen Rädda landsbygdsskolorna Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

Skolutredningen som kom för en månad sedan i Hörby har väckt oro om framtiden för de fyra landsbygdskolor som finns i kommunen. Skolorna bör utvecklas och inte avvecklas, anser den samarbetsgrupp som har bildats i de berörda byarna.

Bland annat har namnlistor lagts ut.

- Jag har precis tryckt upp ett gäng nya, för vi får in fulla hela tiden, många är engagerade och det är lätt att få folk att skriva på, säger Sara Jönsson.

Hon och Arnold Wernersson från byaföreningen i Önneköp är med i samarbetsgruppen. Bägge har barn som går eller har gått på Långaröds skola, och menar att byskolorna är viktiga för landsbygden.

- För det är ju barnfamiljer som flyttar ut, många i alla fall, och är här skola så väljer de ju att flytta ut till landsbygden. Annars väljer de någon annanstans, att flytta, säger Sara Jönsson.

- Och har vi barnfamiljer så är de aktiva i kanske idrottsföreningen eller andra föreningar, som gör att vi får en sammanhållning och en bra landsbygd, en aktiv landsbygd, med aktiva näringsidkare, en del jobbar över hela världen men bor ändå här, och då är kommunikationen och skolan jätteviktig för landsbygden, säger hon.

- Tänk när jag gick i första klass, så gick jag i Jönstorp. Då hade vi skolor i Bus, vi hade i Jönstorp, vi hade i Långaröd, vi hade, ja på flera andra håll. Då var vi fyra ungar i första klass, hade världens goaste fröken, vi fick lära oss jättemycket. Då fanns det inte på agendan hos politikerna att spara på ungarna, på den tiden, säger Arnold Wernersson.

- Och nu är vi hundra ungar med dagis och grejer i Långaröd, alltså det är full med ungar i byggnaden. Vi är en landsortskommun, halva Hörby bor på landet, det tycker jag är värt att tänka på, säger han.

I skolutredningen i Hörby har man sett över vad ett minskat antal skolor i kommunen skulle få för följder och ekonomiska effekter jämfört med att behålla den skolstruktur som finns idag. Utredningen landade i fyra scenarier. I ett av dem skulle alla landsbygdsskolorna försvinna, i två andra skulle mindre skolor slås ihop, och i det fjärde skulle man inte göra någon förändring alls. Tanken är nu att frågan ska utredas mer under hela året, och att kommunen även ska bjuda in till en medborgardialog.

I samarbetsgruppen granskar man nu utredningen, som de anser innehåller flera brister. Även om ett politiskt beslut ligger långt bort, är det viktigt att agera nu, tycker Sara Jönsson.

- Det är viktigt att vara med från början för när beslutet är taget så är det svårt att påverka, så det är därför vi vill vara med och vi är väldigt kritiska till skolutredningen.

Att man ser över skolstrukturen i Hörby har flera orsaker. Bland annat finns ett stort behov av nybyggnation och renovering av fastigheterna, men det handlar till exempel också om hur resurser fördelas, kompetensförsörjning och om att kommunen inte nått målet om 100 procent behörighet till gymnasiet. Enligt kommunchefen Tomas Ringberg står man i kommunen inför ett viktigt vägval kring hur man vill ha sina framtida skolor.

Susanne Meijer (S), kommunalråd i Hörby, säger att det ska göras fler utredningar, och tas fram mer statistik, och poängterar att inga beslut ännu är tagna.

- Det här är ett arbetsmaterial som vi har fått fram, det finns inga beslut tagna och jag hoppas verkligen att våra kommunmedborgare tar aktiv del i att komma till de här dialogträffarna för att föra fram sin kunskap, för det är på det viset som vi kan ta bättre beslut i kommunen, säger hon.

- Och vi tittar på skolan på ett övergripande sätt, att alla elever, oavsett var man bor, ska kunna nå samma lärandemål.

Enligt Susanne Meijer är ambitionen att ha kvar landsbygdsskolor, men att de kanske kan se annorlunda ut.

- Jag kommer inte att medverka personligen till att vi ska lägga ner alla landsbygdsskolor, men jag säger att vi kan se över det - hur har vi det, hur fungerar det, och hur kan det bli bättre än det är idag - det är det som är vårt politiska uppdrag, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".