Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Patienter oroliga för försenad cancerdiagnos

Publicerat fredag 24 mars kl 04.34
Handläggare: Patienter upplever att symptom inte tagits på allvar
(4:11 min)
Lena Malmström och Anne-Marie Scholander. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.
Lena Malmström och Anne-Marie Scholander. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio.

Försenad diagnos och brister i kommunikationen är de problem som patienterna främst upplever i den skånska cancervården. Det visar en analys som patientnämnden har gjort.

Patientnämnden har analyserat klagomål som kommit in från cancerpatienter och närstående. Och det finns många fall. Lena Malmström, som är handläggare i nämnden, beskriver ett av dem.

– Det är en patient som misstänkte cancer i magen. Han fick en remiss från vårdcentralen att göra en rektoskopi, alltså en undersökning av ändtarmen. Den gjordes nästan omgående, och man hittade ingenting.

– Då erbjöd man även en koloskopi, en undersökning av tjocktarmen, men den undersökningen görs först efter tre månader. Då konstaterade man att patienten hade cancer, säger hon.

Lena Malmström beskriver hur mannen de följande månaderna fick genomgå flera undersökningar, innan det togs beslut om strålbehandling och operation. Han fick då veta att det var ytterligare två månaders väntetid till strålbehandling.

Patienten gjorde en anmälan till patientnämnden, eftersom han ansåg att den långa väntetiden lett till att cancerdiagnosen försenades.

Och det är han inte ensam om att ha gjort. I patientnämndens årsberättelse för förra året analyseras cancervården speciellt.

– Cancervården är ett av Region Skånes prioriterade områden, och genom att välja ut ett område för analys kan vi se mönster och särskilt förekommande problemområden, säger Anne-Marie Scholander, förvaltningschef för patientnämndens kansli.

Patientnämnden har gått igenom 146 klagomål och synpunkter som kommit in under 2015 och första halvan av förra året från patienter och närstående och som rör just cancervården. I drygt hälften av ärendena framgick det vilken cancerdiagnos patienten hade. De vanligaste var prostata-, bröst-, lungcancer och hjärntumör.

En tredjedel av ärendena rörde just oro för att diagnosen försenats.

I många av ärendena framkommer det att patienterna upplever att deras symptom inte tagits på allvar eller har feltolkats. En del beskriver att de känner sig nonchalerade.

– Och patienter som sökt för kraftig huvudvärk, yrsel, trötthet eller viktnedgång beskriver att de fått råd om egenvård. En del patienter berättar att de först fått fel diagnos.

Patienter beskriver också hur de själva tvingats söka specialistvård, när de inte litat på den ställda diagnosen. Några har till och med åkt utomlands. Flera fall handlar om att utredningstiden fördröjt cancerdiagnosen.

- De orsaker som pekas ut är att det varit lång väntetid till undersökningar, som till exempel röntgenundersökningar, eller bristande läkarkontinuitet, det vill säga att man träffat olika läkare, säger Lena Malmström.

Efter försenad diagnos rör de flesta klagomålen brister i kommunikationen. I vart femte ärende har anmälaren haft problem med det.

– De beskriver att det är svårt, ibland nästintill omöjligt, att få besked om provsvar, undersökningar och när behandlingsinsatser ska starta. En del tar också upp att det varit svårt att få kontakt med läkare. Brister i kommunikationen mellan specialistvård och primärvården har också lyfts fram, säger Lena Malmström.

Den tredje största gruppen av ärenden handlar om komplikationer efter en cancerbehandling. Flera patienter känner sig förtvivlade och övergivna och beskriver hur man bollas runt mellan specialist- och primärvård.

De slutsatser som patientnämnden dragit av analysen är att det behöver göras tydligt vem som ansvarar för vården, både under behandlingstiden och efter. Patienter behöver också få skriftlig information, en vårdplan och en kontaktsjuksköterska. Nämnden misstänker också att de standardiserade vårdförlopp som tagits fram för olika cancerdiagnoser inte alltid är tillräckligt kända i primärvården.

Rapporten har nu skickats ut till verksamheterna.

– Vårt syfte och vår förhoppning är att den här rapporten ska vara till nytta i vårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, säger Anne-Marie Scholander.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".