Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Prövar ny modell för fiber på landsbygden

Publicerat onsdag 5 april kl 04.21
"Varför ska vi nöja oss med det näst bästa?"
(0:38 min)
Anders Nilsson vid maskinen som blåser iväg fibern.
Anders Nilsson vid maskinen som blåser iväg fibern. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

Kommunen står för finansiering under byggtiden – för att sen sälja nätet till en upphandlad operatör.

Hör hela reportaget längst ner i artikeln

Södra Frosta fiberförening är pilot i det som kallas för Höörmodellen.

I Höörs kommun provar man nämligen en ny modell för att stötta fiberföreningar som vill bygga bredband på landsbygden.

Idag väntas länsstyrelsen dela ut den sista tredjedelen av landsbygdsprogrammets stödpengar till bredband på landsbygden i Skåne. Men precis som vid tidigare tillfällen överstiger de sökta pengarna det som finns att dela ut. 117 miljoner kronor finns att fördela bland 22 ansökningar på sammanlagt 442 miljoner.

Enligt Post- och telestyrelsens senaste siffror, från oktober 2016, har drygt 71 procent av de skånska hushållen tillgång till snabbt bredband om 100 Mbit/sekund, på landsbygden är det drygt 10 procent.

På flera håll i Skåne jobbas just nu för att man ska kunna dra fiber på landsbygden, även när de statliga bidragen inte räcker till. Enligt Region Skånes regionala bredbandskoordinator, Lars Winther-Hansen, är så gott som alla kommuner engagerade, men arbetet kan se olika ut. Ett exempel är alltså Höörmodellen, där Södra Frosta fiberförening är en pilot och där fibergrävningen varit i full gång i trakterna kring Rolsberga, där totalt 14 mil slang har grävts ner.

Lantbrukaren Anders Nilsson från Södra Frosta fiberförening berättar att det är fem år sedan han drog igång sitt engagemang för att få fiber till bygden. Det handlar om bygdeutveckling, att ge landsbygden samma förutsättningar som i stan, menar han.

– Det är också det som har drivit mig i den här processen. Varför ska vi nöja oss med det näst bästa, bara för att vi bor på landet, säger han.

Nyckeln har varit att få med tillräckligt många, menar Anders Nilsson.

– Det är mycket frågor kring en sådan här sak, och många är fundersamma och kanske lite osäkra, men vi har jobbat intensivt, besökt fastighetsägare, och vi anordnade något så originellt som en fiberfika hemma i fjol, så att vid tre eller fyra tillfällen så bjöd vi hem folket i bygden.

Till slut nådde man en anslutningsgrad på 85 procent vilket motsvarar omkring 250 anslutningar. Markägarnas välvilja har varit en annan viktig bit, säger Anders Nilsson.

– Det är ju så att i stort sett alla markägare, som är berörda i det här projektet, är ju också med och ska ha fiber, och det är ju det som har gjort det möjligt. Plus att vi känner ju varandra, vi har det här sociala kontaktnätet sinsemellan och det tror jag har varit en förutsättning för att det här skulle kunna fungera.

I det som kallas Höörmodellen har de tillsammans med Höörs IT-strateg Hans Magnusson skapat en modell där kommunen, enkelt uttryckt, stått för samordning, administration, upphandling och finansieringen under själva grävandet, när det är klart säljs nätet vidare till en upphandlad operatör.

Modellen blev ett sätt för fiberföreningen att komma igång med arbetet, även utan statliga stödpengar, och tanken är också att fler fiberföreningar ska ta del av modellen på liknande vis.

- När jag började jobba med det här, så insåg jag ju att det var betydligt mer jobb än jag hade räknat med, och då tänkte jag att det kan ju inte vara rimligt, att hjulet ska behöva uppfinnas på hur många ställen som helst i landsbygden. Det borde ju vara rimligt att någon annan samordnade och tog tag i det, säger Anders Nilsson.

Han vände sig till bland annat Höörs kommun, som nappade på idén.

– Och kommunen har ju gjort ett jättejobb, via IT-strategen. Det här projektet handlar om nästan åtta miljoner, det är ganska mycket för privatpersoner att driva ett sådant här projekt, men där har kommunen ställt sig välvillig, att de garanterar projektets ekonomi under byggtiden, säger han.

Entreprenörerna som sköter själva fiberdragandet håller nu på att blåsa ut kabel genom den slang som ligger nedgrävd i marken.

– Det beror lite grann på hur många svängar det är på slangen, men man kan säga att upp till tre kilometer klarar man av att blåsa iväg fibern, säger Anders Nilsson.

Och hur känns det att det här stadiet är igång?

– Alltså det känns ju fantastiskt, man blir nästan tårögd alltså när man ser att vi nu liksom börjar komma i mål och få till det här. Och vi går ju lite och hoppas fortfarande, man kan säga så här att projektet hade mått bättre av lite bidragspengar, men jag tror vi kan, vi hoppas att vi kan ro det i land något så när.

Men det har varit mycket jobb och allt har inte gått friktionsfritt säger han och berättar om senaste problemet man stött på, några dagar innan vi träffas.

– För att kunna ansluta mot noden som kommer att vara vid telestationen i Hurva, måste vi passera under E22:an, och där gick det stopp i måndags, så att vi väntar på en ny borr, och det lär tyvärr ta några veckor till innan vi kommer under E22:an och kan ansluta.

– Men arbetet med att blåsa fiber fortsätter, så jag tror att om fyra veckors tid har vi de första fastigheterna anslutna och sedan kommer det att gå i rasande takt, säger Anders Nilsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".