Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dymmelonsdagen spred fruktan och sen trams

Publicerat onsdag 12 april kl 13.16
Cecilia Gagge
Cecilia Gagge berättar att dymmelonsdagens betydelse var mycket större förr. Foto: Molly Berggren

I dag är det dymmelonsdag. En gammal och kanske för många bortglömd tradition som för 100 år sedan var en mycket viktig dag.

Cecilia Gagge är tidigare kultursekreterare i Burlövs kommun och något av en dymmelonsdags expert.

– Förr i tiden var det en dag i tiden man verkligen inte fick glömma bort,. det var inget man firade utan man förberedde sig för häxorna. I den värld där folktron var stark var det en tid som var präglad av onda makter som man var tvungen att skydda sig mot, berättar hon.

Det var häxorna som enligt folktron på dymmelonsdagen flög till Blåkulla som Cecilia Gagge menar. Med detta kom många förberedelser för att hålla häxorna borta från människornas hem.

Veckan vi befinner oss i nu kallades för den "stilla veckan". Man tystade ner kyrkklockorna genom att knyta tyg runt kläppen eller en dymmel (träkäpp) för att slå på klockan.

Det är därifrån man tror att själva begreppet "dymmelonsdag" kommer från. 

Med tiden släppte rädslan för häxorna och då började man istället skämta om det. Då började barnen att klä ut sig och sätta upp "dymmelonsdagspass" på ryggen på folk. 

– Här får du ett pass för att du ska kunna fara till Blåkulla och skämtade med att den man gav lappen var en häxa, säger Cecilia.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".