Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Skåne kan få "snubbelstenar"

Publicerat onsdag 19 april kl 05.01
"Under så många år har det förträngts"
(5:07 min)
Sverker Oredsson och Olle Schmidt utanför AF-borgen.
Här, utanför AF-borgen i Lund, borde en snubbelsten sättas ner i marken för att minnas delar av Lunds universitets mörka historia, tycker Sverker Oredsson och Olle Schmidt. Foto: Anna Landelius

50 000 små tegelstensformade minnesskyltar som påminner om offer för förintelsen finns idag i Europa.

Det är dags för Skåne att uppmärksamma nazismens brott mot mänskligheten på samma vis, genom små minnesskyltar i mässing med en text som påminner om offer för förintelsen. Det tycker liberalernas Olle Schmidt och professorn i historia Sverker Oredsson, som bland annat föreslår att en sten borde sättas ner i marken i Lundagård.

– Den sjätte mars 1939 var det ett jättestort kårmöte där man med ungefär 730 röster mot 340 sa att man skulle skriva till konungen och begära att inga tyskjudiska läkare skulle få lov att komma in i Sverige. Detta är möjligen den mest skamliga händelsen i Lunds studentkårs historia.

Det var tyst om den här händelsen under många år men den har uppmärksammats mer sen 20 år tillbaka. Mycket tack vare Sverker Oredsson själv, som bland annat skrivit en bok om Lunds universitet under andra världskriget. För honom är det viktigt att våga prata om dom mörka delarna av historien. Så att man inte glömmer.

Så småningom kommer detta att försvinna ur människors medvetande. Framför allt när de överlevande inte längre kan åka runt och berätta.

– Då är stenar något som varar länge och kan vara något bestående minnesmärke och som ständigt påminner om vad som har skett, säger Sverker Oredsson.

Lunds universitetsledning hälsar via mejl att man välkomnar initiativ som kan belysa universitetes och samhällets historia, även dom mörka delarna. Och Sverker Oredsson som fått många positiva reaktioner på hans och Olle Schmidts förslag tror att universitetet också kommer att välkomna idén med snubbelstenar.

– Jag har svårt att tro man idag skulle motsätta sig det.Det har funnits en tid då man har velat tiga om det. men jag tror inte längre att den attityden finns.

Människor som bor och lever i Sverige behöver påminnas om förintelsen och dom miljontals människor som blev offer för nazismen. Sverige kunde ha gjort mer då, menar både Sverker Oredsson och Olle Schmidt.

I Helsingborg borde en snubbelsten vid färjeläget till exempel påminna om de så kallade permittenttågen med tyska soldater som med den svenska regeringens tillstånd tilläts åka till det ockuperade Norge.

Och i Malmö, där hamnen efter kriget blev hoppets hamn för många judar finns även en mörk mer nutida historia som vi måste våga ta fram i ljuset, säger Olle Schmidt. Även om han poängterar att nutida händelser, som trakasserier mot judar i Malmö inte kan jämföras med förintelsen.

– Här är det viktigt att man koncentrerar sig på lite äldre historia som håller på att glömmas bort. Det är en viktig del, tycker jag.

På snubbelstenar runt om i Europa kan man läsa korta inskriptioner som alla börjar med texten "Här bodde" följt av namn, födelseår eller ordet överlevde. Hundratals finns redan i Norge och Danmark är på gång.

Här i Sverige finns ett fåtal. Och när Forum för levande historia för några år sen ansökte till Stockholm stad om att få uppmärksamma några platser och livsöden på det här sättet sa staden nej med argumentet att det kunde upplevas som skrämmande för de som passerade.

Ett förfärligt sätt att se på vår historia, menar Olle Schmidt som inte ger mycket för den skepsis man kan ta del av kring ämnet i debattartiklar, där man argumenterar för att satsa på kampen mot antisemitism istället för att sätta upp små minnesplaketter på gatorna.

Det ena tar väl inte ut det andra? Detta kan också vara ett sätt att påminna sig om det som händer idag när det gäller antisemitism. Men också hur man hanterar flyktingar i världen och inte minst i Europa.

– Historien är ju ett sätt att se till att man minns inför framtiden. Du ska göra något av historien för att se hur du kan forma framtiden. Då tror jag det här är en briljant idé som kanske kan utvecklas på olika håll, säger Olle Schmidt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".