Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskap

Nya rön om tidiga nordamerikaner - så säger Lundaforskare

Publicerat torsdag 27 april kl 07.30
Oklart vilka de var och hur de kan ha tagit sig dit
(1:15 min)
Paleontologen Don Swanson från San Diegos naturhistoriska museum pekar ut sten invid ett stort fragment från en mastodontbete vid en utgrävningsplats.
1 av 3
Paleontologen Don Swanson från San Diegos naturhistoriska museum pekar ut sten invid ett stort fragment från en mastodontbete. Foto: San Diego Natural History Museum
Grafisk konstruktion av en mastodont utifrån paleontologiska fakta.
3 av 3
Grafisk konstruktion av en mastodont utifrån paleontologiska fakta. Foto: Bilden är gjord av Sergiodlarosa

De första människorna i Nordamerika kan ha kommit dit mer än 100 000 år tidigare än vad forskarna har trott.

Paleontologer har gjort åldersdateringar av sedan tidigare framgrävda mastodontben i Kalifornien. Den utdöda mastodonten var ett elefantdjur, och de 130 000 år gamla benen verkar ha slagits sönder av människotillverkade verktyg. Kanske var det för att komma åt benmärgen.

Jan Apel är arkeolog vid Lunds universitet och berättar att de mest vedertagna bevisen för människor i Nordamerika är mellan 14 000 och 15 000 år gamla. De nya fynden är alltså betydligt äldre än så.

– Det här är någonting helt annat. Det här är ju över 100 000 år äldre.

Det är inte ens säkert om de var moderna människor i form av Homo sapiens eller någon annan människoart.

– Av de människotyper man känner till från den här tiden skulle det kunna vara neandertalare. Det skulle också kunna vara denisovamänniskor som är en släkting till neandertalarna. Men det skulle också kunna vara Homo erectus.

Han säger att det vore intressant att få reda på vad det här rör sig om med tanke på vår förståelse av människans utvecklingshistoria.

– Om det till exempel skulle röra sig om moderna människor har vi plötsligt ytterligare tecken som tyder på att man tog sig från Afrika mycket tidigare än vi har trott hittills.

Men någon särskild art det skulle kunna röra sig om ifall det verkligen funnits människor för så här längesedan i Nordamerika vill Jan Apel inte gissa på.

– Man behöver helt enkelt mer data tror jag för att förstå vad det här är frågan om.

Fler bevis skulle till exempel kunna vara ben ifrån människorna själva eller att man lyckas göra en åldersdatering av det berglager som mastodontbenen har grävts fram ifrån.

Referens: Steven R. Holen et al. A 130,000-year-old archaeological site in southern California, USA. Nature 26 april 2017. DOI: 10.1038/nature22065

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".