Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Kronåsens industriområde med kraftig rökutveckling som följd.
(Publicerat idag kl 15.48)
Malmö

Mindre pengar för ensamkommande drabbar kommunerna

Publicerat måndag 8 maj kl 04.25
Ny ersättning för ensamkommande ska spara sju miljarder
(4:22 min)
Quadratullah Zuka bor på ett hvb-hem i Malmö där han handlar och lagar sin egen mat.
Quadratullah Zuka bor på ett hvb-hem i Malmö där han handlar och lagar sin egen mat. Foto: Natacha López/SR

Från och med i sommar får kommunerna mindre pengar från staten för mottagandet av ensamkommande barn och unga – en förändring som kritiseras av Malmö stad.

– Det är jättesvårt att laga mat, säger 16-åriga Quadratullah Zuka, som bor på ett hvb-hem. Jag äter alltid ägg. När jag behöver hjälp så får jag det av personalen.

Förändringen innebär att kommunerna inte ersätts för de faktiska kostnaderna för mottagandet av ensamkommande barn. Istället införs ett system med schablonbelopp, där man tar emot samma summa per barn, oavsett boendeform. Den totala ersättningen kommer bli lägre än hittills.

Tanken är att den ska gå ihop genom att kommunerna ska placera fler barn i stödboende, där de bor själva och personal bara tittar till dem.

– Ensamkommande är en riskgrupp, de är här utan sina föräldrar, de är i ett samhälle de inte riktigt har lärt känna. Lämnar man barn i en riskzon själva så riskerar man att få unga vuxna som inte är integrerade, säger Lene Cordes, avdelningschef för sociala resursförvaltningen i Malmö.

Det framstår som att vi har tagit pengar från hanteringen av barn

Hon är dock positiv till delar av det nya systemet. Att kommunen behöver inte längre redovisa faktiska kostnader innebär mindre administration. Men schablonen är enligt henne för låg.

– Det vi kan se nu så stämmer inte det med hur barnen mår. På grund av ny lagstiftning kring tillfälliga uppehållstillstånd så mår barnen sämre nu än för några sedan, i samma målgrupp. Behovet av vuxen kontakt är större i dag.

Regeringen räknar med att spara sju miljarder årligen från och med nästa år.

– Det framstår som att vi har tagit pengar från hanteringen av barn. Kom de barnen till del, är frågan, säger Anders Kessling, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet.

Vem kommer de till del i så fall?

– Oseriösa aktörer. Om vi har betalat för faktiska kostnader, som var svåra att försvara, då är vi tvungna att göra om systemet.

Vad säger ni då om kritiken, från bland andra SKL, att det inte är realistiskt?

– Det återstår väl att se. Kommunerna håller på att anpassa verksamheten och det gör de privata aktörerna också, så vi får följa upp det här.

Malmö stad vill redan nu placera fler barn i stödboende – men brist på lägenheter har varit ett hinder. Från statligt håll ser man en lösning i att göra om hvb-hem till stödboende.

– Vi kan inte bara ställa om hvb-hem till stödboende, för då blir det som stora gruppboende där man bara tar bort personalen. Där bör man göra en rejäl riskbedömning, säger Lene Cordes.

Hon menar att Malmö stad inte kommer att riskera att placera barn på boenden som inte är lämpliga för deras behov. Om pengarna inte räcker till kan det bli aktuellt för staden att gå in med finansiering, alternativt kräva pengarna från staten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".