Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Burlövs väl

Publicerat onsdag 2 augusti 2006 kl 13.29

I 1000 år har Lundavägen varit en tillfarts- och genomfartsväg för de människor som har bott i Arlöv, Åkarp och Hjärup.

Även Lommavägen och Dalby-vägen är och har varit viktiga huvudvägar.

Nu har politikermajoriteten S+V+Mp hackat sönder vägarna med gupp och minirondeller i överflöd. Trafikanter och passagerare upplever körningen som ett mindre ”tivoli” med karuseller, berg och dalbana. Förarnas uppmärksamhet blir nedsatt då koncentrationen riktas på dessa trafikhinder. I rusningstid passerar en fullastad buss med människor på väg till eller från jobbet var tionde minut.

En buss måste bromsa och gasa 40 gånger då den passerar Burlöv och förlorar därmed 4 minuter. Medelhastigheten för länstrafikens bussar är endast 18 Km/tim

Under ett dygn passerar vi Lundavägen med c:a 10 000 fordon. Tillsammans måste alla fordon bromsa och gasa c:a 250 000 gånger om dygnet. Detta ökar bullernivån och luftföroreningarna för de närboende. Alla som passerar förlorar tillsammans 600 timmar varje dag på grund av att det inte är något flyt i trafiken. Detta ryckiga körande ökar utsläppen av hälsovådliga och miljö-farliga luftföroreningar som t.ex. kolväten(CH)  kväveoxider(NOx) koloxider(COx) samt mikropartiklar från bromsarna.

- Burlövs Väl vill ta bort den trafikfarliga minirondellen vid korsningen Lundavägen/Lillevångsgatan.

- Burlövs Väl vill ta bort ”kamelryggarna” - guppen vid Allväxtcentrum och Sockervägen, infarterna till Åkarp.

- Burlövs Väl vill ta bort de nybyggda guppen på Lommavägen.

- Burlövs Väl vill ta bort de bulleralstrande smågatstensbeläggningarna.

- Burlövs Väl vill utforma refugerna så att trafiken kan köra fram mjukare och smidigare.

Säg upp flyktingavtalet med Integrationsverket.

Burlövs kommun har sedan 1985 oavbrutet haft ett avtal med Integrationsverket om mottagning av flyktingar.

Genom åren har den S+V+Mp styrda kommunen tagit emot c:a 1040 personer.

De som har kommit in efter 1990 har problem med att integreras i samhället. C:a 65% står utanför arbetsmarknaden. Bidragsberoendet för denna grupp är skyhög.

Den uppskattade totala bruttokostnaden för den massiva flyktingmottagningen i Burlövs kommun är över 80 miljoner. Detta avser statens, landstingets och kommunens sammanlagda bruttokostnader.

- Burlövs Väl vill snarast säga upp befintligt avtalet med Integrationsverket.

- Burlövs Väl vill inte teckna ett nytt avtal om mottagande av fler s.k. flyktingar.

- Burlövs Väl vill inte i fortsättningen erbjuda ett introduktiosprogram för dessa.

BurlövsBostäders ursprungliga uppgift var att avhjälpa bostadsbristen på 1960- 70 talet för de människor som kom från landsbygden och sökte arbete i Burlövs industrier och tätort. Enligt Burlövs Bostäders bolagsordning skall i första hand kommunmedlemmar ha tillgång till bostad. Denna målsättning har sedan länge försvunnit. Personer som kommer från Sydamerika, Afrika och Asien är väl inte kommunmedlemmar?

Burlövs kommun har ett avtal med migrationsverket om en årlig flyktingmottagning.

P.g.a. detta avtal har sedan 1985 i praktiken BurlövsBostäder löst bostadsbehovet åt Migrationsverkets kraftiga flyktinginvandring, som kommer från Sydamerika, Afrika och Asien.

Burlövs Väl kräver att BurlövsBostäder har en restriktivare hållning vid fördelning av  lägenheter till icke EU-medborgare för att undvika ”gettorisering” och social misär av bostadsområden med arbetslösa flyktingar som lever på bidrag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".