Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Radioteaterhistoria 1930-talet

Publicerat fredag 12 januari 2007 kl 14.32
1 av 4
Vilhelm Moberg (Foto: SVT Bild)
Rudolf Värnlund. (Foto: SVT Bild)
2 av 4
Rudolf Värnlund. (Foto: SVT Bild)
Carl Anders Dymling Radioteaterns chef 1931-1935. Dymling var också regissör. (Foto: SVT Bild)
3 av 4
Carl Anders Dymling Radioteaterns chef 1931-1935. Dymling var också regissör. (Foto: SVT Bild)
Hjalmar Bergman med sin radio på Dalarö 1930. (Foto: SVT Bild)
4 av 4
Hjalmar Bergman med sin radio på Dalarö 1930. (Foto: SVT Bild)

Natten är här av Eyvind Johnsonär det äldsta bevarade stycket Radioteater. I rollerna hörs Gabriel Alw, Erik Rosén, Matthias Taube, Alrik Kjellgren. För regin svarade August Falck.

Lindberg hade 1929-31 varit den första chefen för Radioteatern som självständig avdelning inom AB Radiotjänst och när han avgick kallade han Radioteatern för ”den andra folkteatern”. Att radioteater under 30-talet förvandlades till ett slags folkteater var till stor del Lindbergs förtjänst. Radion hade stor betydelse som kultur- och informationsförmedlare under denna tid då drygt halva den svenska befolkningen 1930 var bosatt inom glesbygdsområden, och för dessa människor blev radioteatern den första och kanske enda kontakten med de dramatiska uttrycksformerna.


Lindberg insåg snart att Radioteaterns främsta uppgift var att spela svensk dramatik, såväl svenska scenpjäser som dramatik direkt skriven för det nya mediet. Han tog kontakt med en mängd författare och till deras hjälp utarbetade han en slags vägledning i radioteaterns uttrycksformer.

.
I april 1930 fick Hjalmar Bergman genom Radiotjänsts försorg en batteriradio ut till Dalarö, där han då bodde. Också en rad andra kända författare fick radioapparater till låns och meningen var att de skulle bli intresserade av att skriva radiodramatik. Radioteatern behövde pjäser, skrivna direkt för det nya mediet och många författare var villiga att experimentera med nya former. Genom Radioteatern nådde de en miljonpublik.  

Vilhelm Moberg, Rudolf Värnlund och Herbert Grevenius  hörde till de författare som hörsammade Lindbergs kallelse och alla tre kom att höra till Radioteaterns flitigaste medarbetare.
I sina allmogedramer Marknadsafton, Hustrun och Lördagsnatt skildrade Moberg med förankring i sin småländska hembygd en rad vardagshändelser som gjorde det lätt för lyssnarna att identifiera sig med miljön och förstå människorna och deras problem.


Herbert Grevenius skildrade bland annat storstadens småfolk. För honom var tidens stora sociala frågor inte bara en angelägenhet för arbetarklassen utan även för kontorsproletariatet. Storm på kontor (1935) Rum med kokvrå (1937) och Vad en ung kvinna bör veta (1939) återger vardagsbekymmer som ogina chefer, låga löner, barnpassningsproblem och rädslan för att få sparken.


Av proletärförfattarna var Rudolf Värnlund den som satsade mest på dramatiken och hans dramatiska gärning kom att koncentreras till radion. Daglig tidning (1936) var ett uttryck för Värnlunds formexperiment. Med hjälp av en daglig tidning förde han lyssnarna in i olika miljöer och skildrade läsarnas reaktioner inför skilda nyheter.

Radioteaterns andra chef blev Carl Anders Dymling, som fortsatte det arbete Per Lindberg påbörjat med att förmå svenska författare att skriva direkt för radion. Men hans viktigaste insats var att han skapade Radioteaterns årliga huvudserie.


1932-33 års huvudserie Det moderna dramat följdes av över hundra cirklar och verksamheten utökades successivt. Det stora teaterintresset under 1930-talet kunde avläsas i både Radioteaterns och Riksteaterns höga publiksiffror. Men för teatrarna i städerna var tiderna osäkra. Den ekonomiska oron och de relativt höga biljettpriserna var orsaken till det och det var då som nu billigare att gå på bio.


Ett sätt att möta denna konkurrens blev för Radioteaterns del Ingenjör Björk med familj av Alice Svensk. Det var en så kallad tvålopera som sändes varje lördagskväll från 1936 till 1943. Samma år som familjen Björk blev svenska folkets radiofavoriter, blev Hjalmar Gullberg chef för Radioteatern.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.