Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Radioteaterhistoria 1940-talet

Publicerat måndag 12 december 2005 kl 15.11
Bilden är tagen vid inspelningen av Lotsen från Moluckas 1947 och hämtad ur Gunnar Hallingbergs bok Radio&TVdramatik.



 

Radions ställning i en komplicerad politisk situation under krigsåren, påverkade även Radioteatern. Det var knappast en slump att Ingenjör Björk med familj under dessa år blev ett av radions populäraste program med miljoner lyssnare. För större delen av denna grupp blev Ingenjör Björk med sin förmåga att på alla sätt undvika konflikter, någonting helsvenskt som man kunde samlas kring i en tid av oro. Det var knappast heller någon slump att Radioteatern under dessa år i ”feature”-form presenterade en rad krönikor med nationellt innehåll.

Det var Karl Ragnar Gierow som var den ledande upphovsmannen till dessa program som var en kombination av dramatiserade och dokumentära inslag, sammanbundna av musik och speakerröster. Man hade experimenterat med formen under 30-talet och nått bra resultat, men den verkliga höjdpunkten nådde Gierow först 1940 med Ulla Winblad gifter sig, som gjordes med anledning av 200-årsminnet av Bellmans födelse. 1943 gjorde Gierow Ingen vet vad villebråd vi får, som handlade om skytterörelsen och behovet av ett försvar väl förankrat i folkdjupet. Beträffande radioteaterns huvudserie fullföljde Hjalmar Gullberg sina företrädares politik.

Den mest berömda huvudserien blev Frihetens drama (1943-44) I den presenterades Bertil Malmbergs Excelensen, Kaj Munks Niels Ebbesen, John Steinbecks Månen har gått ner och dessa moderna dramer blandades med klassiker som Lope de Vegas Fårakällan och Schillers Wilhelm Tell.

Över huvud taget spelades under Hjalmar Gullbergs chefstid och under krigsåren klassiker som aldrig förr. Hjalmar Gullberg satsade på kvalitetsteater hellre än på ovissa experiment. Under hans tid upplevde klassikerna en renässans i radio och här får man nog se ett samband med händelserna i tiden. Krigsåren gav tillfällen att med den klassiska repertoarens frihet få säga sådant som annars inte fick sägas rakt ut. Exempelvis kan man se att repliken: ”There is something rotten in the state of Denmark.” ur Shakespeares Hamlet fick en ny innebörd under krigsåren. Under Hjalmar Gullbergs första tid odlades också en annan typ av radioteater, nämligen featuredramatiken och krönikespelen.

Den specialskrivna radiodramatiken förekom naturligtvis även under dessa år och 1945 publicerade Radioteatern för första gången De bästa svenska radiopjäserna. Denna tryckta utgåva av några av den gångna säsongens bästa pjäser döptes följande år om till Svenska radiopjäser och man kan förmoda att viljan att skriva för radion ökade, när man inte bara blev spelad utan även publicerad.

1945 var ett märkesår när det gäller den tekniska utvecklingen inom radioteatern. Det året började man banda föreställningarna och det gav producenter och regissörer helt nya möjligheter. Radioteatern behövde inte längre vara lika beroende av de övriga teatrarnas repetitions- och speltider. Den nya tekniken möjliggjorde obegränsade omtagningar med kvalitetshöjningar som följd. Självklart blev ljudåtergivningen också bättre.

Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.