Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ingenjör Björck med familj

Publicerat fredag 12 januari 2007 kl 14.39
1 av 3
Ingenjör Björck med familj, Det traditionella familjekortet upptar förutom Olof och Frida Winnerstrand barnen Lisbeth Bodin och Bill Jansson. (Foto: SVT Bild)
Familjen Björck i studio. (Foto: SVT Bild)
2 av 3
Familjen Björck i studio. (Foto: SVT Bild)
Alice Svensk (Foto: SVT Bild)
3 av 3
Alice Svensk (Foto: SVT Bild)

eller Sveagatan 13, 2 tr.

Texten är ett sammandrag och en bearbetning av Gunnar Hallingbergs Radioteater i 40 år Den svenska repertoaren belyst... samt Radio & Tv dramatik av samme författare.

Under åren 1936-1943 genomfördes en av de längsta serieteatersviterna i svensk radioteaterhistoria: Ingenjör Björck med familj eller Sveagatan 13, 2 tr. I rollerna kunde man höra Olof och Frida Winnerstrand som herr och fru Björck. Deras barn spelades av Lisbeth Bodin och Bill Jansson. Serien kom att bli en av svensk radios största publiksuccéer genom tiderna.

Ingenjör Björck hade hade en ledande befattning på ett större affärsföretag. Barnens - Ville och Greta - jargong var präglad av den ganska exklusiva miljö i läroverk och flickskola. Man bodde i skärgården om somrarna och hade egen båt. På vintrarna bodde man på den fashionabla Sveagatan. I köket fanns en Hulda, trots att fru Karin var hemmafru.

Familjen Björck var en hederlig familj, moraliskt oförvitlig, godhjärat, hjälpsam, lite gammaldags i vanor och värderingar, på alla sätt pålitlig. Det rådde en kulitverad ton i familjen utan att samtalen skruvades upp på någon kulturdebattnivå. I ingenjörens jargong fanns alltid en lekfullhet som verkningsfull kontrast till fru Karins genomkloka reflexioner och handlingar.


Det var ingen serieteater i den bemärkelse att den hade en fortlöpande händelsekedja och ständiga ”cliff hangers” mellan avsnitten. Den utgjordes av sketcher rörande de mest alldagliga ämnen; familjehögtider, släkt och vänner, arbete och skola. I den långa sviten speglas också dåtidens aktuella samtalsämnen i svenska hem. Exempelvis: Familjen Björck i Garmisch-Partenkirchen ( i samband med olympiaden 1936), Ingenjör Björck blir folkräknad, Borta på vinden (i samband med vindsröjningspropagandan), Lort-Sverige (i samband med Lubbe Nordström), Luftskyddsövning, Hamstring och Familjen i beredskap. Det fanns alltså ett pedagogiskt och undervisande drag i serien om familjen Björck.

Författaren till denna serie var Alice Svensk (bild till höger). Hon var lektorsfru i Saltsjöbaden och hon höll sig till den miljö som hon bäst kände till. Ett par år efter debuten hette det i Röster i radio, att programpunkten blivit en institution i landet och den verkade ofta betraktas som en norm för svenskt familjeliv. Och det gällde därför att inte stöta sig med någon. Alice Svensk tycks i detta hänseende ha lyckats väl.


Kritiken var synnerligen positiv efter de första framförandena och betonade framför allt det lediga språket, de naturliga replikerna och den trivsamma tonen.

Social-Demokraten talade om sinnet för det karakteristiska och fann att det uppfostrande och tankeväckande syftet inte för ett ögonblick trängde sig på, på ett närgånget sätt.

SvD fann uppslaget ypperligt och Stockholms-Tidningen prisade scenens vardaglighet och mänsklighet.


Första delen sändes i november 1936 och därefter två gånger i månaden. Serien lades ned 1943, efter 128 delar. Orsaken var Frida Winnerstrands sjukdom och bortgång. Hon och fru Björck var identiska för radiolyssnarna, det var aldrig ens tal om någon ersättare.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.