Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fantastiska öden och världar – klassiska och nyskrivna dramaupplevelser.

Presskonferens Med örat mot Europa

Publicerat tisdag 7 april 2009 kl 07.00

 

Den 7 april kl 13.00-14.00 höll Radioteatern presskonferens med anledning av den veckolånga unika satsningen på samtida europeisk radioteater.

På plats i Radiohuset för att svara på frågor fanns Radioteaterns chef Jasenko Selimovic tillsammans med flera medarbetare, bland andra Magnus Berg, Marie Wennersten, Erik Lindhé, Magnus Lindman, Marie Jansson och Eric Nyblaeus. Utanför huset fanns regissörerna Peter Schildt, Åsa Kalmér och Gunilla Abrahamsson. Svaren från dem publicerades via vår moderator, varför svaret var undertecknat också av honom.

Moderator:Välkommen! Nu börjar presskonferensen med Radioteaterns medarbetare med anledning av vår stora påsksatsning Med örat i Europa. Både press och allmänhet är välkomna att ställa frågor. Vi inleder med ett inlägg av Radioteaterns chef, Jasenko Selimovic.
Jasenko Selimovic:Välkomna till dagens presskonferens. Det är glädjande att presentera 10 europeiska pjäser från olika länder i en satsning under namnet ”Med örat mot Europa”, som pågår en hel vecka med början på skärtorsdag. Varför gör vi detta? Europa och EU har med tiden kommit att göra anspråk på allt större del av vår uppmärksamhet. Årets kulm kommer säkerligen i höst, när Sverige är ordförande i EU:s ministerråd. Men problemet är att begreppet ”Europa”, så närvarande i våra politiska och ekonomiska liv, är ett skal utan innehåll, ett ramverk utan känslor, tomt på gemensamma diskussioner och idéer.
Jasenko Selimovic:Delvis pga. en brist på en gemensam offentlighet. Vi vet inte vilken den mest uppmärksammade boken i Nederländerna är, vi känner inte till den mest omskrivna pjäsen i Irland, vi vet inte vilken debatt skakade Kroatien. Och det är svårt att förhålla sig till ”Europa” när den enda gången vi hör om fransmännen är när de kastar sten på poliser. Som någon sade: det är svårt att bli kär i - ett tjänstedirektiv.
Varför?:Varför kör ni presskonfa via chatt och inte live?
Svar fr Radioteatern:För att så många som möjligt ska kunna ha möjlighet att delta. Också journalister ute i landet kan på det här sättet delta på samma villkor som de journalister som finns på plats i Stockholm. /Marie Jansson
Jasenko Selimovic:Denna brist på en gemensam offentlighet, avskärmar oss från andras verklighet, undanhåller oss en möjlighet att ta ställning och debattera de problem som Europa handskas med och förvandlar Europa till ett elitistiskt projekt reserverat för de som redan har tillgång till det. Den här satsningen är ett försök att delvis råda bot på det. Därför frågade vi tio europeiska radiostationer ge oss sina mest uppmärksammade, mest intressanta, samtida pjäser. Det här är resultatet: ”Radioteatern med örat mot Europa”. Välkomna till dagens presskonferens! Jasenko Selimovic
Klas Nygren:Finns det nån gemensam nämnare för europeisk radiodramatik?
Radioteatern svarar:Svårt att generalisera men ok, det finns en tendens från den tyskspråkiga delen av Europa att följa en mer konstnärlig hörspelstradition, medan den anglosaxiska traditionen bygger mer på själva texten. /Marie Wennersten och Magnus Berg
från göteborg:En fråga till Jasenko Selimovic från Göteborg: Jag såg flera av dina föreställningar i Göteborg och gillade dem jättemycket. Ska du inte regissera något på Radioteatern?
Jasenko Selimovic:Jodå. Det ska jag. Snart faktiskt. Var inte orolig.... /Jasenko
anna:Hur väljer man ämne till efterprogrammen? Är det alltid självklara val?
Svar från Radioteatern:Nä, det är absolut inte självklara val. Jag har försökt att skapa ett innehåll som kan addera något till vad lyssnaren precis har hört. Jag har också försökt att hitta olika ingångar till olika pjäser, för att på så vis skapa en spänst och dynamik.
Mikael H:En fråga till Åsa Kalmér, Peter Schildt, Gunilla Abrahamsson: - Hur skiljer sig din uppsättning från originaluppsättningen?
Moderator:Svar från Gunilla Abrahamsson: Tvaa av mina uppsättningar är väsentligt nerkortade, den österrikiska är de baada flickorna mycket yngre, jag ville att dom skulle vara knappt mer än barn
Josef b.:Har det varit hämmande för kreativiteten att som regissör få en redan färdig radioteaterpjäs att utgå ifrån?
Radioteatern svarar:Nej, jag tycker att det ibland kan vara kreativt att utgå från givna ramar och spela fritt inom dem. Sen tror jag nog att de flesta pjäser har blivit mer omgjorda än det var tänkt från början, delvis pga att pjäserna skulle förkortas för vårt sändningsformat, delvis med tanke på vad som händer när texten ska möta en svensk publik. I Mayday som jag regisserat var det väldigt givande både för mig och skådespelarna att få höra autentiska ljud från Dublin, det bidrog till att vi verkligen kunde få - och senare återskapa - en känsla av att vara där. /Magnus Berg
johanna:Går det att skapa en gemensam europeisk identitet? Och bör vi verkligen sträva efter en sådan?
Jasenko Selimovic:Vilken fråga!!! Din fråga är mycket större än denna chatt tillåter men jag kan försöka svara kort: Radioteatern letar inte efter en europeisk identitet. Om den finns eller ej är fråga för andra. Vad vi försöker göra är leta efter en europeisk offentlighet. Och det är uppenbarligen någoting annat. Vi vill höra de pjäser som var intressanta i Kroatien, Irland, Nederländerna etc. Höra vad debatten i dessa länder hanldar om. Skaffa oss en uppfattning om det. Och på det sättet få ett underlag att förhålla oss till begreppet ”Europa”. / Jasenko
Mikael H:En fråga till Åsa Kalmér, Peter Schildt, Gunilla Abrahamsson: - Hur skiljer sig din uppsättning från originaluppsättningen?
Moderator:Svar från Åsa Kalmér: Min uppsättning är mer emotionell mindre distanserad. Jag tror också att min ensemble är yngre, enligt manusförfattaren Lisa Stadlers förslag. Jag och min ensemble ville söka oss in i deras täta relationer och jag krävde nog ganska mycket av skådespelarna, vilket de alla uppskattade. Därför tror jag att kärleksrelationerna blir väldigt trovärdiga och att avskedsscenerna blir väldigt sorgliga. Åsa Kalmér
Bengt, Arvika:Vem valde pjäserna?
Jasenko Selimovic:Processen gick så här: Vi frågade tio radiostationer vilka är deras mest omtalade, mest intressanta, mest provokativa, etc pjäser. Varje station skickade några stycken bland vilka vi gjorde sluturvalet. Så pjäserna bör spegla debatten i dessa länder, även om sluturvalet är vårt. /Jasenko
Moderator:Våra medarbetare skriver så att tangentborden glöder, men skicka gärna fler frågor. Vi är beredda hela tiden.
Tobias Antonsso:Hur har ni förhållit er till originalpjäserna? Har ni använt samma ljudband, musik etc?
Svar fr Radioteatern:Vi har försökt att hålla oss till orginalljuden så mycket som möjligt. Det var ju själva tanken att vi skulle göra en svensk version. Det blir ju också enklare och givnare att hålla sig till ett ljudspår. I några fall blev det ganska komplicerat. Några av länderna hade inte sparat sina ”mixar”, så då fick vi göra egna ljud. I några fall hade pjäserna klippts och mixats i andra ljudsystem än vad vi har tillgång till. / Eric Nyblæus
Josefin:Varför skickar ni ut era pjäser så sent till oss på tidningarna, som skriver om er?
Svar fr Radioteatern:Vi försöker att skicka med så god framförhållning som möjligt. De korta pjäserna skickas en vecka före sändning och de långa ca 10 dagar. När det gäller serier på mer än två delar är det ett par veckor som gäller. Ibland blir föreställningarna försenade i produktionen och då blir det förstås förseningar också i utskicken. Men vi försöker alltid att lösa det, t ex med speciella (riktade till enbart resencenter) lyssningslänkar på nätet. /Marie Jansson
K Åberg:Kommer svenska pjäser att spelas senare i de här länderna?
Jasenko Selimovic:Det vet jag inte. Det här projektet var helt och hållet vår idé, framsprungen ur diskussionerna om hösten, svenska ordförandeskapet, och våra diskussioner om vad vi saknar när det gäller Europa. Den idén presenterades till andra radiostationer utan några reprocitetskrav. Men jag vet att idén väckte intresse hos andra stationer. Så jag vet att BBC håller på att göra något liknande. Jag vet inte hur det kommer se ut i slutändan och när det blir. Men intresse uppenbarligen finns. / Jasenko
Sophie:Känner man som regissör att man måste ta ställning till de tunga frågor som tas upp i pjäserna? Tänker särkskilt på Mayday och Fru Hegnauer. Tar man ö h t ställning?
Radioteatern svarar:Det är klart att man måste ta ställning till innehållet i pjäserna, det analysarbetet är grunden för regiarbetet. I arbetet med skådespelare talar man i stort sett inte om annat, man vill borra djupare och verkligen försöka förstå och förmedla pjäsens budskap. I Mayday figurerar t ex katolska anti-abortaktivister. De är alltså militant FÖR den statsbärande religionen och för de gällande lagarna, men ändå kan de i sammanhanget verka nästan radikala och behandlas av polis med samma metoder som mot utomparlamentariska aktivister - hur kan det komma sig? Eller det arbetslösa paret som ska fira sin ettårsdag och måste tigga och stjäla en bil för att det ska bli något, vad har de för framtidsutsikter, kommer de nånsin att kunna leva bättre? Blir de deprimerade av det eller tvärtom, gör man det bästa av situationen och försöker hålla humöret? /Magnus Berg
Radioteatern sv:Åsa Kalmér som regisserat Fru Hegnauer får svara för sig, men jag som producent kan säga att vi alla diskuterat frågan om aktiv dödshjälp ända sen första gången vi träffades här på radiohuset. Vi har läst spaltmeter av texter; tidningsklipp, filosofiska inlägg och statistik för att sätta oss in i frågan och kunna gestalta det på ett trovärdigt sätt. /Marie Wennersten
Mikael H:Var det svårt att göra svenska versioner av pjäser? Tänker på t ex den norska, Norge och Sverige är ju så lika?
Svar från Radioteatern:Jag är inte helt säker på att Norge och Sverige är så lika. Dels är det svårare att översätta från det norska språket än vad man initialt kanske tror. Vidare så tycker jag att det norska bidraget visar att vi kommit olika långt vad det gäller t.ex. jämställdhet. /Erik Lindhé
Moderator:Vad roligt att det är så många som ställer frågor. Fortsätt gärna med det! Det 20 minuter kvar...
Tobias Antonsso:Har ni några andra stora satsningar på gång efter den här Europasatsningen?
Svar fr Radioteatern:Jodå. Snart kommer en Rysk vår - då blir det föreställningar av storskäggen Tolstoj, Dostojevskij och Solsjenitsyn - Anna Karenina, Brott och straff (från Radioteatern i Göteborg efter Mattias Anderssons uppmärksammade uppsättning på Backateatern!) och En dag i Ivan Denisovitjs liv. Och i sommar har vi en musikalsatsning, nya och adapterade musikaler på svenska. Och så deckare från Radioteatern i Malmö förstås. Planer finns för hösten förstås, men inget är klart än. /Magnus Lindman
anon:När ska vi lyssnare få tillgång till Radioteaterns arkiv via våra datorer?
Svar fr Radioteatern:Redan nu kan man lyssna på våra aktuella föreställningar på nätet. Men arkivfrågan är komplicerad. Det är många rättighetsfrågor som måste lösas om det ska bli möjligt. Det är ett stort arbete, men vi har valt att prioritera utläggning av våra premiärer på nätet. Naturligtvis är det också en kostnadsfråga. Det händer ju dock mycket på den här fronten, så vi får väl se i framtiden. /Magnus Lindman
Jurian Schneide:Vad vill ni ha sagt med denna satsning? Varför gör ni det?
Jasenko Selimovic:Idén är ganska enkel: vi pratade om Europa och konstaterade att det är svårt att förhålla sig till begreppet ”Europa” utan att veta vad som pågår i de andra länderna. Folk som professionellt sysslar med Europa vet mycket om det, men vi, som inte jobbar med det vardagligen, vi vet lite om vad som pågår i dessa länder, vad rör sig debatten om, vilka böcker upprör dem etc. Och så bestämde vi oss att göra någoting åt det. Att inte överlåta debatten om Europa till experterna. Därför tänkte vi visa en annan bild av Europa. Helt enkelt visa vilka pjäser/föreställningar finner folk i dessa länder intressanta. Och resultatet ser man i påsk. Hoppas du/ni gillar det. / Jasenko
Sophie:Känner man som regissör att man måste ta ställning till de tunga frågor som tas upp i pjäserna? Tänker särkskilt på Mayday och Fru Hegnauer. Tar man ö h t ställning?
Moderator:Svar från Åsa Kalmér: Ja både jag och ensemblen diskuterade mycket kring aktiv dödshjälp och vi hade alla privata erfarenheter som gränsar till temat. Dels äldre föräldrar som framför önskemål att slippa leva slutet av sitt liv på ett kanske förnedrande och respektlöst vis, där det inte längre finns något meningsfullt tillstånd med livskvalitet och där kommunikationen med omvärlden upphör. och den totala ensamheten är det enda tillståndet.. Dels min egen erfarenhet som ligger nära huvudkaraktären i pjäsen, Thomas, som ju har en mycket svår, livshotande sjukdom kanske cancer eller liknande.
Moderator:forts. på Åsa Kalmérs svar: Liksom jag själv då jag råkade ut för bröstcancer för 5 år sen. Då jag väntade på svar på hur aggressiv tumören var så befann jag mig i ett slags dödens väntrum. Hade jag fått ett svar som varit mer akut dödshotande så hade jag varit i en liknande situation som huvudkaraktären Thomas. Dvs när anser man själv att livet inte är tillfredställande utan tycker att utslocknandet - döden skulle kännas bättre. Dessutom pågår ju inom läkarvården en form av aktiv dödshjälp och har alltid gjort i alla tider. När väljer man att upphöra med livsuppehållande aktioner för en sjuk människa. Jag anser att det bör vara tillåtet men det måste regleras juridiskt. Och om det ska fungera som Dignitas byrå i Schweitz som har det som en verksamhet så tror jag att det krävs flera läkares utlåtande om man korta liv i förtid så att det inte några tvivel om att det sker på felaktiga grunder. Åsa Kalmér
Mikael H:En fråga till Åsa Kalmér, Peter Schildt, Gunilla Abrahamsson: - Hur skiljer sig din uppsättning från originaluppsättningen?
Moderator:Svar från Peter Schildt: LOVE CONTRACT/KÄRLEKSKONTRAKTET Vi använde oss inte av (p.g.a. att det inte gick att få fram från BBC) originalljudeffekterna/musiken, som andra pjäser i denna radoteaterserie har gjort - vi skapade hela det paketet själva. Jag tror, men bara tror... att vi håller ett något högre tempo i spelet än i den engelska originaluppsättningen. Sen pratar förstås våra skådespelare svenska! (ha ha!) Angela Kovacs och Sofia Helin är underbara i de två rollerna!
Moderator:Nu är det tio minuter kvar.
Amanda:En fråga från en dramatiker: Spelar ni inga nyskrivna svenska originalpjäser på radioteatern längre?
Svar fr Radioteatern:Jo det gör vi. Och en hel del dessutom. Under rubriken Radioteatern: Samtid på lördagarna är det mycket nyskrivet. Vi gör en hel del beställningar till svenska dramatiker. När det gäller Radioteatern: Klassiker försöker vi också hitta intressanta dramatiker att samarbeta med om dramatiseringar. Titta gärna på in på vår hemsida så får du lite snabb statistik. /Magnus Lindman
Hassan Abadi:Vad har överraskat er mest när det gäller vilka pjäser respektive land har valt ut?
Radioteatern svarar:Extremt våld med kvinnliga förövare i österrikiska Tournante och nederländska Bara en vanlig bondjänta, skillnaden i könsrollerna i förhållande till Sverige i norska Kaboom (som Erik Lindhé nämnde tidigare), förhållande till anti-abortaktivismen i Irland (som jag nämnt), det mesta i den halsbrytande En sann historia från Kroatien. Men framförallt var det roligt att verkligen få känna att det pågår ett vitalt och viktigt teaterarbete hos våra kolleger ute i Europa! /Magnus Berg och Marie Wennersten
Jurian Schneide:Hur har urvalet av länder gått till? Jag noterar bara en pjäs från det s k Östeuropa.
Jasenko Selimovic:Urvalet av länderna är ett resultat av både praktiska omständigheter, möjligheter att överföra pjäser, intresse hos länderna att vara med i detta projekt och våra kvalitetskrav. Det är sant som du säger: Vi hade velat ha flera länder från det man tidigare kallade östeuropa och flera pjäser från andra delar av Europa. (Turkiet får ensam representera del sydöstra delen av Europa) Det blev tyvärr inte så. Men vi har sagt att några av de pjäser som inte blev klara ska sändas senare i höst. Bl.a. Ukraina. / Jasenko vi vill gärna ha flera pjäser från andra delar av Europa. Tyv
Amanda:Det här är ju en jättekul idé, varför gör ni inte detta oftare?
Radioteatern svarar:Det ligger utanför vår ordinarie produktion och är alltså något vi gör utöver det vanliga betinget. Det är inte helt gratis heller, och därför kanske inte något man kan bjuda på regelbundet. Men eftersom det redan verkar vara ett uppskattat initiativ får det säkert en fortsättning. /Magnus Berg och Marie Wennersten
Max:Hur reagerade du som regissör (och skådespelarna) på denna idé?
Moderator:Svar från Åsa Kalmér: På kollationeringen så var vi alla mer tvivlande. Under repetitioner och inspelning så förändrades vi långsamt till det mer positiva. Mycket på grund av att vi blev väldigt förtjusta i ala karaktärer och att vi tyckte att det var lätt att identifiera oss med allihop. Vi insåg förstås också att det krävs oerhört mycket av en närstående, en nära älskande, en nära vän - att följa någon ända in i döden, till det sista andetaget. I pjäsen orkar helt enkelt inte Thomas lillasyster Sara stanna till slutet. Hon ger upp för att hon känner sig sviken av honom i livet och att hon inte får sin sista egna kväll tillsammans med honom utan ger sig ut i skogen själv istället. Hon avslutar med att säga - att det finns ingen som inte har klarat av att dö.
Moderator:forts. svar från Åsa Kalmér: Även Vera, Thomas exflickvän avstår att vara med till slutet. Hon tycker inte om idén. Hon önskar att han ska dö av sin sjukdom och hon erbjuder sig att att hand om honom om han skulle välja det. Den som är kvar med Thomas till dödsögonblicket är hans närmaste vän Lorentz. Deras sista scen är underbar, faktiskt ljus. De fantiserar om framtiden tillsammans, berättar fragment för varandra som en lek. Det är Lorentz sätt att lugna, trösta och hjälpa sin vän att stå ut, att våga dö och kanske slippa en skuldtygnd, ångestfull sista stund utan det är ljust och lätt och de skrattar tillsammans. Jag tror att pjäsen visar beskriver att om man ska göra ett sånt val som att aktivt betala för att avsluta sitt liv så måste man förbereda sin anhöriga väldigt noga och det krävs kanske yrkesmässig hjälp för att iscensätta sin död. Åsa Kalmér
Max:Hur reagerade du som regissör (och skådespelarna) på denna idé?
Moderator:Svar från Gunilla Abrahamsson: Fraan det jag hörde Bara en bondjänta första gaangen, ville jag regissera den, hade dock inte tänkt göra den paa detta sätt med färdigt ljudspaar. Men jag tänkte om, blev entusiastisk till det hela, i fallet Tournante var det paa samma sätt.
Jurian Schneide:Ska ni spela pjäser från flera länder?
Jasenko Selimovic:Ja, senare i höst kommer det komma flera pjäser. / Jasenko (Bland annat Ukraina som är redan översatt och förberedd)
Moderator:Nu avslutar vi presskonferensen, och vi vill tacka alla som har medverkat både aktivt och passivt! En transkribering av presskonferensen kommer att publiceras här på Radioteaterns webb inom kort.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".