Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fantastiska öden och världar – klassiska och nyskrivna dramaupplevelser.

Pär Lagerkvist

Publicerat torsdag 2 september 2004 kl 16.32
Pär Lagerkvist (Foto: Ulf Stråhle/SVT Bild)
1 av 2
Toivo Pawlo, Ingmar Bergman och Åke Fridell under inspelningen av Tunneln (Foto: SVT Bild)
2 av 2
Toivo Pawlo, Ingmar Bergman och Åke Fridell under inspelningen av Tunneln (Foto: SVT Bild)


 

av Hans Levander.

”Om vi bara kunde få leva om vårt liv!” klagar Ibsens olycklige Osvald i Gengångare. Likaså den resignerade läkaren Astrov i Tjechovs Onkel Vanja. Två naturalistiska hjältar alltså, som med samma bittra ord protesterar mot livets fattigdom och grymhet. Publiken skulle le medlidsamt - inte vore det möjligt at få leva om sitt liv, varken i verkligheten eller på scenen! Nej - i alla fall inte på det naturalistiska dramats slutna, fyrkantiga, till tid och rum järnhårt fängslade skådeplats. 

1918 opponerade sig Pär Lagerkvist i tidningen Teater mot naturalismen samtidigt som han fullt ut gav Ibsen sitt erkännande som en genial människoskildrare. Men ibsendramat - det karaktäriserades som ”ljudlöst tramp på mattor fem långa akter igenom under ord, ord, ord.” Istället hyllade han Strindberg, det moderna dramats förnyare, som sprängde naturalismens ram och istället skildrade sammansatta, lidelsefulla själsstillstånd på en scen där ”allting spelar med, ingenting är dött.”

Djärvt och outtröttligt experimenterande med scenformen och en lidelsefull strävan att ge adekvata dramatiska uttryck för ett sjudande själsliv utmärker också Lagerkvists första skede som skådespelsdiktare. Det börjar 1918 med de tre enaktarna Den svåra stunden och det kulminerar med Han som fick leva om sitt liv 1928.

Den första enaktaren om den svåra stunden, d v s dödsstunden, kallas nu Tunneln. Det lilla stycket må tala för sig själv - det är klart och stramt, suggestivt i sin hårda förenkling, gripande genom sitt grepp om väsentligheter, om människan inför livets och dödens svarslösa makter. Bara själva livskonflikten ska här beröras.

Tunneln handlar om en fysiskt vanlottad  man som älskat och svikits av en kvinna och därför tagit sitt liv. Det är den realistiska kärnan i det metafysiska fantasidramat, en kärna som sedan på ett märkligt sätt  går igen i Pär Lagerkvists dramatik. Påfallande ofta gestaltar hans skådespel människor som svikits eller svikit i kärlek och som reagerat med primitiv  våldsamhet. Precis som för Ibsen är det brottet framför andra: att förråda, döda eller förstena kärlekslivet, den levande känslan hos en människa, kvinna eller man. Närmast utvecklades tanken som ett motiv i Den osynlige (1923) det stora tankedramat om människoanden, nämligen i triangeldramat Mannen-Kvinnan-Förvaltaren.

Men först i Hans som fick leva om sitt liv fann Lagerkvist sin dramatiska form.  Här sprängde han Ibsens och Tjechovs trånga scenrum. Det sker redan i inledningen där en bjudande röst i mörkret ger skomakaren Daniel löftet: ”Du ska få leva om ditt liv!” Det sker ännu tydligare längre fram genom Fången. Han är både en inkarnation av Daniels första existens och av hans mörkast och kanske djupaste drifter. Fången lämnar efter sig en blodig trasa i skomakarverkstaden - ändå är han en vision, en hemsk skugga ur det förflutna - som minne av brottet Daniel begått. Vilket brott? En hämndakt, ett mord som straff för sviken kärlek - det realistiska temat från Tunneln alltså, fast här vänt mot den älskade.

Dramats huvudidé är annars central för Pär Lagerkvist. I den mycket otidsenliga tankeboken Det besegrade livet (1926) hade han med en sorts förtvivlans intensitet skurit ett vasst snitt mellan människan och ”livet” - mellan människoandens strävan mot mening och mål och det biologiska livets blinda och likgiltiga framfart mot en obeveklig död. I de första dramerna stod gärna konflikten mellan en ung, sökande människa och en grym tillvaro Himlens hemlighet. Men från och med Han som fick leva om sitt liv är konflikten dessutom flyttad in i människan själv: striden står inte bara mellan Daniels redliga strävan och ”livets” ondska, utan också mellan Daniels goda vilja och hans oroliga och mörka drifter.

Pär Lagerkvist släpper sen aldrig den synpunkten helt ur sikte. I tidsdramerna från 1930-talet kommer den fram: Bödeln symboliserar människans egen dragning till blodigt våld, inte bara våldet gentemot rätten, stadsministern Fontan i Seger i mörkret kämpar mot ytterlighetspartiernas politiska nerbusning men för också en hård strid mot sin egen ansvarslöshet.

I det fina realistisk-poetiska drömspelet Midsommardröm i fattighuset 1941, har också Blind-Jonas att kämpa på två fronter, en yttre mot en hänsynslös rival, en inre mot sin egen skuld. Och i Barabbas uttrycker motivet och gestalten samma symboliska dubbeltydighet som Bödeln. Barabbas är människan utan gud, utan tro och som sådan värd vår medkänsla. Men själv har han förbrutit sig mot den enda som hållit av honom, den harmynta kvinnan, dräpt kärleken inom henne - på samma sätt som Johan Gabriel Borkman svikit Ella. Ibsen igen!

Till sist är det väl det som fängslar hos båda diktarna. 1800-talets stora naturalistiska symboldramatiker och hans djärve opponent i vår tid. Som konstnärer har de ett ärende, ett budskap till oss alla. Ett budskap som kanske kan formuleras så här: livet är hårt, människan har att leva i en absurd värld, men kampen föres och måste föras mot både mot blinda ödesmakter och mot makter inom oss själva. En kamp utan hopp om evighetens lön men också utan förtvivlan - en kamp på eget ansvar, utspelad på en jord som är och förblir människans hem.
(Artikeln är tidigare publicerad i Röster i Radio nr 21 1956, här något förkortad av Anders Carlberg)


I KORTHET: Pär Lagerkvist
(1891-1974)


Bondson, född i Växjö. Redan tidigt bestämde han sig för att bli författare. Efter ett år vid Uppsala universitet åkte han till Paris där han särskilt inspirerades av den nya  expressionistiska konsten.  Intrycken från Paris resulterade i Ordkonst och bildkonst (1913) ett konstpolitiskt manifest som kom att betyda mycket för modernismens introduktion i Sverige. Fram till 1930 bodde Lagerkvist huvudsakligen i Frankrike och Italien och efter sin hemkomst till Sverige reste han ofta ner på kontinenten och till Medelhavet. Lagerkvist har berättat om sina ungdomsår i självbiografierna Gäst hos verkligheten (1925) och Det besegrade livet (1927)

Under 30-talet präglades hans arbete starkt av hans motstånd mot totalitarianism: Bödeln (1933) Mannen utan själ (1936) och Seger i mörker (1939).

Med tiden ägnade Lagerkvist sitt författarskap alltmer åt människans relation till Gud, särskilt i de tre viktiga romanerna Dvärgen (1944) Barabbas (1950) och Sibyllan (1956) Barabbas var hans första internationella succé och filmades med såväl Ulf Palme som Anthony Quinn i titelrollen.

1940 valdes Pär Lagerkvist in i Svenska Akademin att efterträda den mästare vars lärljunge han var: Verner von Heidenstam. 1951 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.

-*-

TVÅ DIKTER
av Pär Lagerkvist.

ÅNGEST (1916)

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.

DET ÄR VACKRAST NÄR DET SKYMMER (1919)

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.

Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
Inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra –
ensam, utan spår.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".