Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fantastiska öden och världar – klassiska och nyskrivna dramaupplevelser.

Oscar Wilde i korthet

Publicerat måndag 27 september 2004 kl 14.33
Oscar Wilde (Foto: SVT Bild)

Våren 1895 drogs Oscar Wilde inför rätta anklagad för otukt med person av samma kön och dömdes till fängelse. Homosexualitet var då straffbart i England. Rättegången förvandlade Wildes hela tillvaro på bara några dagar. Vid tiden för anhållandet spelades två av hans komedier i Londons West End med stor framgång men polisingripandet gjorde att teaterdirektörerna först strök Wildes namn från affischerna och några dagar senare lades föreställningarna ner - det var ändå ingen som ville se pjäser av en sodomit. Samtidigt plundrades Wildes hem av pöbeln. En hel del värdeföremål försvann, liksom ett par manuskript. Därmed var Oscar Wildes liv som offentlig person slut och egentligen hans författarbana också. Domen löd på två års straffarbete, som han avtjänade. I fängelset skrev han ett långt brev adresserat till sin älskare Lord Alfred Douglas; De Profundis kallade han det och Balladen om fängelset i Reading, inspirerad av hans upplevelser som straffånge. Oscar Wildes liv och hans verk är på sätt och vis varandras paradoxer: Wilde själv förföll i avvikande beteende, dryckenskap och sjukdom, men det han skrev har alltjämt kvar den vitalitet och ungdomliga strålglans som han själv skattade så högt. Efter det avtjänade straffet blev inget mer skrivet, trots så många planer. I drygt två år flackade han runt i Europa, ensam, patetisk, sjuk och fattig, Han dog i november år 1900 i Paris, 46 år gammal.

Hans liv började i Dublin; Wilde var irländare. Men som många andra författare därifrån - George Bernhard Shaw, James Joyce och Samuel Beckett - lämnade han den gröna ön redan som ung, Han skrev in sig vid Oxforduniversitetet, där han snart blev känd för sin kvicka konversation och berättarkonst. Då han lämnade Oxford med toppbetyg, kastade han sig in i Londons litterära och estetiska kretsar och blev där mycket uppskattad för sina verbala talanger, sina epigram och paradoxer. Hans uppenbarelse drog också blickarna till sig: det svartglänsande håret som räckte ner på axlarna de knälånga byxorna och sammetskavajen. Pengar hade han sällan gott om. Han försörjde sig långa perioder på att hålla föreläsningar, både i USA och i England. Turnéerna i Amerika var särskilt framgångsrika, ofta månader långa. Wildes ämne var: Det estetiska - det skönas uppenbarelse i olika skepnader. Samtidigt var Wilde en flitig författare, en ström av dikter, noveller, essäer och större verk som Spöket på Canterville och Lord Arthur Savilles brott och den enda romanen: Dorian Grays porträtt publicerades.

I Dorian Grays porträtt berättar Wilde historien om en ung man som fyller sitt liv med utsvävningar, men ändå behåller sin fräschör och sitt ungdomliga utseende. Men uppe på vinden antar porträttet av den unge mannen allt anskrämligare och allt mer lastbara drag. Ungefär samtidigt slog han igenom som dramatiker med Lady Windermeres solfjäder, den första i en serie briljanta salongskomedier, fulla av kvickheter och nålstick mot den högreståndsmiljö som Wilde kände inifrån. Sedan följde En kvinna utan betydelse och Salome. Salome skrevs på franska, men fick inte spelas i England för sin skildring av en depraverad livsstil. Vid det här laget var Oscar Wilde Londonteaterns okrönte kung. Ytterligare två scenframgångar följde, med bara en månad mellan premiärerna vintern 1895: En idealisk äkta man i januari och The Importence of Being Earnest i februari. I april följde sedan rättegången, så småningom domen, fängelsevistelsen, exilen och slutet. Det är lätt att bli filosofisk när man läser om Oscar Wildes liv och karriär. Sällan kan en litterär bana ha beskrivit ett lika brant fall från berömmelsens höjder ner i förakt och armod: den ena veckan en författare firad i societetens och teaterns salonger, och veckan därpå fälld och straffad av samma människor som nyss svärmade kring honom. Det är nästan som en antik tragedi, där övermod följs av gudarnas vedergällning, hybris av nemesis. Eller som en ond saga, där det vackra och framgångsrika obönhörligt trampas i smutsen.

Oscar Wilde har självfallet spelats tidigare på Radioteaterns scen. 1958 satte Olof Molander upp Lord Arthur Savilles brott. En florentinsk tragedi regisserades 1962 av Johan Falck. Och Ulf Palme regisserade Mister Ernest 1962. 1981 sändes radiospelet Oscar Wilde i tre delar. Dessa byggde på dokumenterade och omvittnade händelser och regisserades av Henrik Dyfvermark.

Dorian Greys porträtt är historien om den unge, sköne Dorian Gray som får sitt sitt porträtt målat av Basil Hallward och presenteras för Lord Henry, som till Basils stora förtret blir Dorians nye vän och följeslagare. Dorian fyller, tillsammans med Lord Henry sitt liv med utsvävningar. Han ger sig in i en kärleksaffär, som får en dramatisk vändning, där både hans ära och hans liv står på spel. Och uppe på vinden händer de underligaste saker med porträttet - Dorian Grays porträtt.

Dorian..............................Pontus Plaenge
Lord Henry........................Stefan Ekman
Basil..................................Rikard Wolf
Betjänter...........................Anders Andersson
Lady Henry........................Ewa Fröling
Lord Fermor.......................Jan-Olof Strandberg
Lady Agatha.......................Margaretha Byström
Lord Darlington..................Agneta Prytz
Lady Narborough................Margaretha Byström
Mrs. Vandeleur...................Cecilia Nilsson
Teaterdirektören.................Måns Westfelt
Ellen Vane..........................Anna Björk
Mrs Vane............................Maria Ericson
James Vane........................Polki Nordström
James Vane (som äldre)......Peter Andersson
Adrian Singleton.. ...............Johan Paulsen
Marie.................................Nadja Weiss
Ramhandlaren....................Gösta Krantz
Dorians husfru....................Betty Tuvén
Montford.............................Lakke Magnusson
Dumby...............................Christian Berling
Alan Campbell.....................Reine Brynolfsson
Poliskonstapel.....................Christer Banck
Drevföraren........................Axel Düberg
Kusken...............................Mikael Reuterberg
Hora och kvinnoröst.............Eva-Lena Björkman
Trädgårdsmästare................Richard Asker
Mrs Allonby..........................Margaretha Byström
Ett barn...............................Niklas Lind
Skränande kvinna................Ewa Fröling

Ljudtekniker.........................Leif Bjärnling
Inspicient.............................Bisse Svalberg
Producent.............................Eric Nyblaeus

Översättning.........................Nils Salander

Dramatisering, regi...............Anders Carlberg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".