Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fantastiska öden och världar – klassiska och nyskrivna dramaupplevelser.

High voltage valley walk

Publicerat måndag 3 juni 2013 kl 10.06

I lördags var jag inbjuden till Ludvika Folkets hus för att delta i ett samtal under rubriken ”kan kulturen förändra världen” Samtalet började först på eftermiddagen men då mina erfarenheter av SJ inte är odelat positiva åkte jag tidigt på morgonen för att vara säker på att vara framme i tid.

På tåget var ovanligt många barn, föräldrar och lärare och jag förstod snart att någon form av skolmästerskap i schack skulle äga rum i Västerås. En förälder talar taktik med sin tioåriga son. Två mammor undrar var deras döttrars tävlingsinstinkt kommer från – för själva är de ju inga tävlingsmänniskor. Jag lyssnar intresserat och känner mig så där utanför som man kan göra när alla omkring en delar mål och samtalsämne.

Men det gör inte så mycket. Jag är på väg till ett annat sammanhang.

Tåget är i tid och i Ludvika bestämmer jag mig för att vara turist i de fyra timmar jag nu har att spendera.

Jag blir tipsad om en strandpromenad, två loppmarknader, något som heter Akvariet och Dan Andersson Museum och får dessutom veta att det äger rum ett stort stadslopp under eftermiddagen.

Solen lyser och strandpromenaden är fin och väl skyltad. ”High voltage valley walk” står det på nyuppsatta EU-blå skyltar med jämna mellanrum. ”En investering för framtiden från EUs regionala utvecklingsfond. ” Konstrasten är stor till den lokala loppmarknadens sorgliga utbud av urtvättade HM kläder, gamla spel från 80-talet och sönderkokt varmkorv.

Går in på Akvariet. Ett litet kameraövervakat naturrum med uppstoppade djur.  De få besökarna verkar främst sökt sin in dit för att hitta lite skugga från den intensiva solen. Eller för att ägarna varit smarta nog att placera glassförsäljningen inne i utställningen. ”Varför ska man kunna namnen på fiskarna?” frågar en flicka sin pappa.  ”För att det är lättare att tycka om någon som har ett namn” säger han.

Försöker undvika stadsloppet men löparna och hejarna har verkligen tagit över staden. Fortsätter längs High voltage valley walk och det känns som att jag hela tiden går in och ut genom olika gemenskaper där jag inte hör hemma. Tänker att det är rätt fint hur vi människor söker oss till varandra och hittar på saker som ger mening åt tillvaron. Schack. Loppmarknader. Stadslopp.

Tänker att jag är här som besökare och det är helt naturligt att jag känner mig utanför. Men tänk om man alltid befunnit sig här.

Jag går ner till den allmänna badplatsen. Där är skräpigt och gräset oklippt. Samhället tänker jag sedan är ju inte främst dessa gemensaker utan allt däremellan. Det som binder ihop det. De där platserna dit jag kan gå och känna att detta tillhör mig och här får jag vara oavsett.

Att museet är öppet, att SJ kommer i tid, att den allmänna badplatsen är inbjudande. Och tänker att det är när just detta rustas ner som gemenskaperna hårdnar.

Går vidare och fascineras över det oerhört påkostade promenadstråket som är ett led i ett stort projekt för utveckling och tillväxt i regionen. Hittar så småningom Dan Andersson museum. Det är låst men efter en stund dyker en kvinna upp som kan öppna för mig.

”Jag trodde inte att det skulle komma någon idag då det är stadsloppet” säger hon varpå jag berättar att jag inte ska springa stadsloppet utan tala på Folkets hus i ett arrangemang av Brunnsviks folkhögskola.  Då tänder det till. Hennes pappa har varit lärare där. Skolan har funnits sedan 1906 men ska nu läggas ner. Den är redan ute till försäljning. Eleverna har protesterat på alla tänkbara demokratiska vis. Men till ingen nytta. Dan Andersson gick också där 1914-15 på allmänna linjen. Hon har inte ord för att tala om förlusten.

På folkets hus på kvällen förstärks den känslan, det är visserligen fest med uppträdanden och samtal men vi kommer inte ifrån att det är slutet. Att  protesterna inte lönat sig.

Och i skuggan av kravallerna i Husby som varit toppnyheter i såväl svensk som internationell press de senaste veckorna kan jag inte låta bli att ställa frågan hur vi som samhälle ser på motstånd och ifrågasättanden av utvecklingen. Där demokratiska försök att stoppa det man anser som felaktiga beslut i form av nedläggning av skolor eller utförsäljning av allmännyttan oftast helt nonchaleras. Det är på sin höjd lite gulligt att teatereleverna gör performance på torget för att rädda sin skola. Stenkastning visar sig däremot gång på gång vara rätt effektivt. Både för uppmärksamhet och förändring.

”Men låt oss ändå, med risk för att bli betraktade som dårar, fortsätta tro att andra metoder är bättre.” Avslutar jag mitt anförande, ”låt oss fortsätta tro att kulturen kan förändra världen.”

Halvspringer sedan mot tåget längs high voltage valley walk som ter sig mer och mer absurd. Det är en infrastuktur byggd ovanifrån och långt ifrån den underifrån byggda infrastruktur av folkbildning som Brunnsvik stått för. ”En investering för framtiden” ter sig mot skolans nedläggning nästan som ett hån.

Och på tåget hem, som för övrigt är helt nedklottrat med graffiti och 4 timmar känner jag att jag blir rädd att om vi tummar för mycket på den infrastruktur som håller ihop samhället kommer vi kommer att få se helt nya gemenskaper, betydligt mer slutna och aggressiva än schackspelande skolklasser.

För behovet av gemenskaper växer om kittet i samhället inte fungerar. Och då blir det lätt vi mot dom. Och dom andra blir namnlösa fiender.

Och jag inser att pappans svar till sin dotter på frågan varför vi ska kunna fiskarnas namn egentligen sammanfattar hela dagens intryck:”För att det är lättare att tycka om dom.”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".