Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fantastiska öden och världar – klassiska och nyskrivna dramaupplevelser.

Noterat i Almedalen

Publicerat onsdag 10 juli 2013 kl 12.07

Har nu lämnat Gotland och Almedalen för att tillbringa ett par veckor skrivandes manus till världshistorien på den lugnare och något långsmalare ön strax intill. På vägen hit gör jag dock ett försök att summera vad årets politiska höjdpunkt, demokratifest eller ankdamm har lärt mig. Går igenom mina anteckningar och ser att jag noterat följande:

MÅNDAG: Om man först bestämmer att alla som inte arbetar är utanför samhället och sedan lägger förslag för att hjälpa dessa människor tillbaka in igen framstår man som god. Och om man samtidigt behåller den grundläggande strukturen så att hela tiden nya grupper faller ut kan man skapa ett hjul där man framstår som god hela tiden. Och för att berättiga detta beteende finns här i dalen en rad seminarier om hur man kan tjäna pengar på godhet. Så hela projektet blir på detta sätt helt enligt tidens anda både samhällsekonomiskt lönsamt och moraliskt försvarbart. (Moraliskt försvarbart är nämligen numera allt man kan tjäna pengar på.)

TISDAG: Går i ilskan ut från ett samtal om ”kultur och hälsa” sedan jag insett att ”kultur och hälsa” är vad man talar om när man behöver ett spackel för en havererad välfärdspolitik men vill undvika att ta ordet klass i sin mun fast man vet att det är vad det handlar om. Men det kan ju vara dumt att stöta sig med någon som man kan ha nytta av att vara vän med vid ett senare tillfälle.

ONSDAG: Reflekterar över att beväpnade poliser bevakar Fredsrörelsens stillsamma begravning av svensk vapenexport medan jag obehindrat kan gå på försvarspolitisk arena och plocka blanka försäljningsbroschyrer för JAS gripen. Tänker på ett citat ur en av Pirandellos pjäser: ”Alla har rätt men allt blir fel.”

TORSDAG: Får veta att Fältbiologernas ordförande blivit utkastad från LKAB´s seminarium. Synd. Hans röst behövdes nog då han är en av få som genomskådat regeringens nya mineralstrategi som bortom alla fina ord har ett enda syfte: att fördubbla produktionen. När ska vi lära oss att det viktigaste i en demokrati är att lyssna på de som framför kritik mot den rådande berättelsen? Här finns ju chansen!

FREDAG: Näringsutskottets ordförande säger sig veta att svenskarna vill ha förnybar el men han vet också att de inte vill ha mindre i sina orange kuvert och att det är det senare som spelar roll när de röstar och att hans uppgift som politiker är att bli omvald. Noterar att klyftan mellan de verklighetsbilder vi lever i växer och att när dessa bilder vid enstaka tillfällen möts blir konfrontationerna allt hårdare. Synd att bildning numera enbart talas om i syfte att stärka vår konkurrenskraft mot andra länder. Tänker på Hammarskjöld som använde sin bildning för att förstå den andre och medla fred.

SÖNDAG: Inser att man (väljer avsiktigt att inte definiera detta man tydligare) har lyckats kidnappa hela den feministiska rörelsen genom att göra kvotering till bolagsstyrelser och RUT-avdrag till feministiska frågor. Är så less på denna livspusselsfeminism!

Avslutar veckan med att lyssna på Max Frish pjäs ”Biedermann och pyromanerna” och tänker att det nog inte finns en bättre analys av läget i Sverige och världen just nu.

Glad sommar!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".