Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nykläckta kycklingar eldas upp

Publicerat söndag 12 april 2009 kl 07.43
Bara honkycklingar. Hankycklingarna mals ner och bränns upp. Foto: Scanpix.

Uppdaterad 08:49
Varje år dödas 330 miljoner nykläckta tuppkycklingar på kläckerier inom EU eftersom man bara vill ha hönskycklingarna. I Sverige mals tuppkycklingarna mals ner och eldas upp. Bara på Gimranäs Kläckeri utanför Herrljunga kasseras därför 4,5 miljoner nykläckta tuppkycklingar varje år.

Nu är det tyst inne på Gimranäs Kläckeri, Sveriges största kläckeri för värphönskycklingar, men häromdagen transporterades flera tusen blivande värphöns till köpare i Sverige och utomlands. Men lika många tusen avlivades alltså och kasserades eftersom de var hankycklingar.  

– Det blir ingenting kvar av dem. De förbränns i princip. Avlivningen sker med en typ av en snabbkvarn. Det går väldigt fort, säger Börje Hjalmarsson, vd och ägare till Gimranäs kläckeri.  

- De mals alltså levande?

- Ja, i princip.

Avlivningen sker direkt efter att de sorterats. De är kycklingarna ungefär ett dygn gamla.  

- Så de får inte leva längre alls eftersom foderkostnaden för dem skulle bli högre än vad man skulle få ut för köttet, säger Börje Hjalmarsson.

Vill ha lagändring
Men att kassera de döda hankycklingarna är ett slöseri tycker Börje Hjalmarsson, och han har under flera år försökt få till stånd att de ska kunna användas som djurfoder. Idag är det inte tillåtet i Sverige eftersom kycklingarna klassas som kadaver.  

En lagändring kan vara på gång. I det förslag som kommit ganska långt så kommer just de här hankycklingarna att betraktas som ett material som kan gå in i foderkedjan, i första hand till djurfoder.
Jordbruksverket stödjer lagändringen, om än med en viss kluvenhet: 

- Vi har uppfattat de daggamla kycklingarna som kadaver och i Sverige har vi sedan slutet av 80-talet haft en väldigt strikt hållning mot att låta kadaver gå in i foderkedjan, säger Stig Widell, handläggare på Jordbruksverket

- Vad är det man är rädd för?

- Dels är det smittor och dels finns det etiska dimensioner. När det på 80-talet uppdagades att kadaver blev djurfoder så accepterades det inte av allmänheten.

Förändringen i lagen ska röstas igenom före sommaren. Om två år tror Stig Widell att man i Sverige kommer att kunna använda hankycklingarna till foder. Börje Hjalmarsson tycker att det har tagit, och tar, alldeles för lång tid:  

– Vi har kämpat mot den svenska byråkratin i åtta år nu. Mig veterligen finns det inget annat land där man hanterar saken så klantigt.

Sofia Boo
sofia.boo@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".