Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Tibro

Släpps fri efter tibrodåd

Publicerat fredag 5 juni 2009 kl 14.30

Den 38-årige man, som enligt Skaraborgs tingsrätt är skyldig till sin sambos död genom misshandel och kvävning, kommer att kunna vara på fri fot en lång tid innan rättegången mot honom återupptas.
Han släpptes i går fri i avvaktan på en rättspsykiatrisk utredning.

Rådmannen Peter Stafverfeldt deltog i beslutet att sätta 38-åringen på fri fot.

Det handlar om att den tidigare häktningen för dråp hade motiverats med att han kunde förstöra utredningen, och att brottet dråp har ett minimistraff på över två år.

Åtalet nedskalat till misshandel
Men eftersom åtalet skalats ner till att istället handla om misshandel och vållande till annans död, så fanns det inga skäl kvar att åberopa fortsatt häktning.

– Jag har full förståelse för att allmänheten kan tycka att beslutet är konstigt. Men all så kallad "kollisionsfara" i utredningen är borta. All bevisning är redan upptagen och vi bedömde att det inte längre finns någon risk att han kan förstöra utredningen, säger rådmannen Peter Stafverfeldt.

Kraftigt försenad rättegång
Rättegången mot 38-åringen kan nu försenas kraftigt.

Först ska en rättspsykiatrisk utredning göras, något som kan ta sex veckor.
Men det finns exempel på sådana utredningar som fått avbrytas och kompletteras under lång tid.

Sedan kan det dröja ytterligare innan rätten, som prioriterar förhandlingar där den misstänkte sitter häktad, till slut tar upp rättegången igen.
Under tiden är den misstänkte fri.

Lagstiftningen är lika för alla
– Jag har inga synpunkter på lagstiftningen. Den är lika för alla, säger Peter Stafverfeldt.

De anhöriga kan få dras med det här upp till ett halvår, kanske ett år...?
– Det är naturligtvis olyckligt, säger Peter Stafverfeldt.

Sten Lillieström
sten.lilliestrom@sr.se

Så här görs undersökningen

En rättspsykiatrisk undersökning görs av rättspsykiater, socionom, psykolog och vårdpersonal.
De ska ta ställning till om brottet begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning, om den misstänkte vid undersökningstillfället lider av allvarlig psykisk störning, och om den misstänkte har behov av rättspsykiatrisk vård.
Det kan sedan få betydelse för domslutet.

Ca 650 rättspsykiatriska undersökningar görs varje år i Sverige.
Ungefär hälften av de undersökta bedöms ha en allvarlig psykisk störning.

Källor:
Lag (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning

Linköpings Universitet, http://www.ibl.liu.se/

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".