Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Neosmittan

Fästingboom beror på rådjur

Uppdaterat tisdag 25 oktober 2011 kl 16.16
Publicerat tisdag 25 oktober 2011 kl 14.13
Professor: "Vi måste ner till 100 000 rådjur"
(5:29 min)
Alla som har drabbats har fått nedsatt immunförsvar. Foto: Leif R Jansson/Scanpix

Ännu en fästingburen smitta har upptäckts i Sverige. "Neosmittan" ger influensliknande symptom och i värsta fall blodproppar i lungor och ben. Rådjur är värddjur för fästing. Biologprofessor Thomas Jaensson menar att rådjursstammen måste minska.

Fästingarna suger blod från många olika djur och kan sprida infektioner från djur till människor.

- Många av de här infektionerna är vi antagligen inte immuna mot. Vi tål dem helt enkelt inte, säger Thomas Jaensson, biolog och professor i medicinsk entomologi i Uppsala.

Vill minska antalet rådjur
Han tror att man kan få bukt med fästingproblemet genom att minska på rådjursstammen, eftersom många fästingar suger blod från rådjur.

- Man skulle nästan kunna tala om en fästingepidemi. Hade det inte funnits så mycket rådjur så hade vi inte haft så mycket fästingar nu. Jag tror att vi skulle behöva gå ner till ca 100 000 rådjur i Sverige. Framför allt så ska man inte ha rådjur i tätbebyggda områden, där människor riskerar att smittas av fästingarna som rådjuren producerar.

Det är svårt att ta reda på hur vanlig neosjukdomen egentligen är. Det menar Peter Nolskog, smittskyddsläkare vid Kärnsjukhuset i Skövde.

- Det kommer att bli svårt att veta om man har varit sjuk i detta, eftersom det är så vanliga symptom. Så det kommer nog att dröja innan vi vet hur vanligt det är att man blir sjuk i den här smittan. Men de svåra fallen kommer vi ju att ha koll på.

Upptäckt hos tre svenskar
Sjukdomen har på relativt kort tid upptäckts hos tre personer i Sverige. Samtliga har på grund av andra sjukdomar haft nedsatt immunförsvar, och det är framför allt då sjukdomen kan bli riktigt farlig.

Sjukdomen kan bilda blodkroppar. Varför det är så vet man inte ännu.

- En teori är att kroppen bildar blodproppar runt bakteriehärdar för att ta hand om bakterierna, säger Peter Nolskog.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".