Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Gymnasieskolan

Många gymnasieelever byter inriktning

Uppdaterat måndag 7 november 2011 kl 15.33
Publicerat måndag 7 november 2011 kl 05.26
"Det blir ju minus"
(1:33 min)
1 av 2
Kim Segura fick barn som 16-åring och har nu börjat om i ettan. Foto: Ann Edliden/ P4 Skaraborg Sveriges Radio
2 av 2
Studievägledare Gunnel Thonander i Essunga vill ge bättre rådgivning. Foto: Ann Edliden/P4 Skaraborg Sveriges Radio.

Var tionde gymnasieelev byter inriktning under skoltiden. Skolan är skyldig att låta eleven fullfölja utbildningen, även om det tar några extra år. Unga mamman Kim Segura kommer att gå på gymnasiet i över fyra år.

Elever som går längre tid i gymnasiet än tre år kostar speciellt små kommuner mycket pengar.

I Essunga kommun handlar det om fyra eller fem elever varje år som går fyra år i gymnasiet eller mer, vilket blir en extrakostnad på en halv miljon för kommunen, som inte budgeterat för dom extra utgifterna.

Stor kostnad för liten kommun
Essunga kommun har inget eget gymnasium och skickar därför iväg sina elever till andra kommuner till en kostnad av omkring 90 000 kronor per elev och år.

– Vad jag tycker är viktigast är att man förebygger sådana här saker, genom att eleven får allsidig och bra information inför sin gymnasieutbildning, för att undvika att det blir fel, säger Gunnel Thonander, studievägledare i Essunga.

Det kan alltså kosta mycket pengar om det blir så att eleven måste gå ett fjärde år, eller till och med ett femte eller sjätte. Men Magnus Thilén, rektor på Lagmansgymnasiet i Vara, ser det inte som ett problem.

– Vi försöker vara liberala på det sättet att det ska inte hänga på ekonomin utan på elevens rättigheter. Det är en extra utväg om det skulle vara så.

Ung mamma får extraår 
18-åriga Kim Segura går i ettan på gymnasiet för andra gången. Hon bytte både program och skola efter att ha blev gravid som 16-åring. Hon har precis fått ett erbjudande från skolan att lägga till en extra termin eller ett helt år för att kunna kombinera studierna med att vara mamma.

– Det blir väldigt mycket nu. Väldigt stressigt och det är högt tempo. Och om min dotter är sjuk så missar jag mycket i skolan eftersom jag kanske måste vara hemma en vecka.

Kim kommer att vara 21 år när hon tar studenten, samtidigt som sin lillebror. Hon tycker att hon har mött stor förståelse från skolans sida.

– Jag tror de tyckte det var helt okej faktiskt. Jag förklarade min situation och de visste att jag hade barn.

Inte i budgeten
Det är hemkommunen som är ansvarig för att eleven går klart sin gymnasieutbildning. Alltså kan det bli höga kostnader om några elever går ett extra år i gymnasiet, en kostnad som kommunen inte budgeterar för.

– Det gör man ju inte. Det är ju sådant som kommer utöver. Man budgeterar ju inte för att några ska gå om egentligen, utan räknar krasst med att alla slutför sin utbildning på tre år. Det är ju klart, det blir ju minus, och då får man ta igen det på något annat, säger Gunnel Thonander.

Ann Edliden, P4 Skaraborg Sveriges Radio
ann.edliden@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".