Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kyrkor belyser flyktingfrågan på global vecka

Publicerat söndag 13 november 2011 kl 09.45
Demonstration på väg till Sergels torg i Stockholm för att stoppa avvisningar till Afghanistan och Irak. Foto: Tobias Lundgren / SCANPIX

Idag, söndag, inleds kyrkornas globala vecka, ett ekumeniskt arrangemang som firas varje år i november.
Temat för i år är flykting och migration.

Globala veckan skapades redan på 1970-talet, då under namnet Kyrkornas U-vecka i syfte att under en hel vecka belysa globala rättvisefrågor.

– Som kyrkor tror vi på allas lika värde och allas rätt till ett liv i värdighet. Eftersom vi tror på det vill vi också vara med och verka för att det ska bli så. Och att tvingas fly är inte värdigt, och att tvingas leva som papperslös är inte heller värdigt, säger Johanna Olaison, projektsekreterare för Kyrkornas globala vecka.

Temagudstjänster, föreläsningar och utställningar är några aktiviteter som kyrkor runtom i landet har planerat in. I Götene analyseras texten Matt 25:31-40 genom att använda olika metoder och sinnen. I Hölö i Södertälje arrangeras en musikal kring beslutet att lämna sitt hem och fly och i en annan församling har kyrkan bjudit in alla ortens flyktingar för att de i en utställning ska presentera sig själva med bild och text och varför de tvingats att fly.

– Tanken är att om man känner till de här personerna och vet hur de ser ut genom utställningen så är det också lättare för dem att få kontakter i samhället sedan.

Krossar myter
Anledningen till att man valt temat migration, är enligt Johanna att det är ett tema som många kyrkor och församlingar jobbar aktivt med.

– Då vill vi dels prata om det svåra i att tvingas lämna sitt hem och sin familj, men också att det finns positiva saker när folk väljer att korsa gränser. Vi vill också komma ut med information kring flyktingskap, till exempel att de allra flesta som flyr - åtta av tio flyktingar i världen - tas emot av länder i tredje världen.

Och på vilket sätt kan kyrkorna göra skillnad?

– Dels är kyrkan en stark folkrörelse, så därför kan vi vara med och agera opinionsbildare. Och inom globala veckan har vi till exempel en kampanj som heter brev till Billström och Ferm, där vi uppmanar till att skriva på ett brev där vi har formulerat att splittrade familjer måste få återförenas.

Präst greps
Men formen för engagemang bland kristna individer såväl som samfund kan se olika ut. Det finns de som vill gå längre än att skriva brev - som till exempel prästen Tobias Herrström. Han bor i ett kristet kollektiv i Hammarkullen, Göteborg som bland annat engagerar sig i papperslösas och flyktingars situation i området. Ibland deltar han också i blockader eller direkta aktioner, där flyktingar hotas av utvisning.

Hans drivkraft kommer ifrån övertygelsen om att jorden är Guds och att vi har fått den som människor och djur att leva på tillsammans.

– Att jag råkar födas inom någon konstruerad gräns som kallas Sverige ger mig inte mer rätt till den här marken eller de rättigheterna jag har här än någon som inte föds inom de gränserna, säger han.

För nästan ett år sedan greps Tobias Herrström under en demonstration mot avvisningen av irakiska flyktingar när han vägrade att flytta på sig för polisen som skulle verkställa avvisningarna. Även om det finns olika åsikter om den typen av direkta aktioner bland kyrkorna, tycker Tobias att han möttes mest av positiva reaktioner. Han skulle gärna se att fler medelålders biskopar och präster, diakoner och vanliga kristna deltog mer aktivt i blockader. Men samtidigt, menar han, gör kyrkan mycket som inte alltid syns utåt.

– Mycket av det kyrkan gör sker i det tysta, i det som inte skapar nyhetsrubriker. Det är inte ovanligt att man hjälper människor med problem och behov av hjälp som husrum och mat. Till exempel har vi Alsike kloster, med några nunnor som har lyckats bygga en fristad för flyktingar som är ett bra exempel på vad kyrkan kan göra när man gestaltar ett annat mönster. Så det finns mycket man kan göra. Men däremot skulle jag önska att fler kyrkligt aktiva kom och var med vid blockaderna.

Varför är det inte fler som gör det tror du?

– Dels tror jag att polisen är ganska bra på att utvisa folk på natten, och vi är faktiskt ganska lata av oss människor. Vi har våra vana jobb och sen tror jag att det också finns en rädsla för vad som kan hända, man kanske har familj, man vill inte hamna i något register som lagbrytare.

När det gäller Kyrkornas globala vecka och synen på civil olydnad, säger Johanna Olaison att Sveriges Kristna Råd försöker använda de lagliga vägar som finns till förändring. Om man däremot kommit till en återvändsgränd är det inte uteslutet att hitta andra verktyg, som till exempel civil olydnad.

– Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas globala vecka samarbetar med många nätverk och personer som använder sig av metoden civil olydnad. Så vi ser ingen motsättning mellan dem och de sätt vi väljer att agera på. Men det är högst ovanligt att vi inom Sveriges Kristna Råd väljer att begagna oss av den metoden, säger Johanna Olaison, projektsekreterare för Kyrkornas Globala Vecka på Sveriges Kristna Råd.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".