Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ny studie:

Gökhemskvinnan visar hur bönderna kom till Sverige

Uppdaterat fredag 27 april 2012 kl 10.25
Publicerat fredag 27 april 2012 kl 05.55
Stenåldersförfäderna var odlare från Sydeuropa
(2:07 min)
1 av 2
Skelettet av en kvinna i 20-årsåldern som begravdes för ungefär 5 000 år sedan i en gånggrift i Gökhem. Foto: Göran Burenhult/Uppsala universitet/Scanpix.
2 av 2
Arkeologen Karl-Göran Sjögren. Foto: Julia Peric / P4 Skaraborg Sveriges Radio.

Sveriges första bönder kan ha invandrat från Sydeuropa, visar forskningsrapport i vetenskapsmagasinet Science. Forskarnas upptäckt grundar sig på 5 000 år gamla skelett som arkeologen Karl-Göran Sjögren hittat i Gökhem utanför Falköping.

Vetenskapsradion
Uppsalaforskare bakom viktig stenåldersupptäckt

– Vi har tittat på gammalt material från jägarsamlare och från bönder, som båda bor i Skandinavien. Och vad vi hittar är att det skiljer sig åt genetiskt. Jägarsamlarna liknar mest individer som kommer från norra Europa, till exempel Finland, Ryssland eller Orkneyöarna. Den här bondeindividen skiljer sig genetiskt ganska mycket från jägarsamlarna och i dag kommer de mest lika individerna från medelhavsområdet, berättar en av forskarna bakom studien, Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.

Det dna från stenåldersbönder som forskarna studerat kommer från en kvinna i 20-årsåldern som begravdes för ungefär 5 000 år sedan i en gånggrift i Gökhem utanför Falköping.

Ungefär samtidigt på Gotland begravdes några personer i gravar av helt annat slag, typiska för jägare och samlare. 

Jämförelsen av forntida gener tyder på att Gökhemskvinnans förfäder kommit från södra eller sydöstra Europa, medan de samtida gotländska jägarsamlarna härstammar från Nordeuropa. Tidigare har forskarna varit osäkra på om jordbruk var en kunskap som stenåldersmänniskor lärde av varandra men det här resultatet tyder alltså på att odlarna själva flyttade norrut.

– Nu vet vi att det verkligen är människor som tar med sig idéer och flyttar från en plats till en annan. Och vi vet också att de här grupperna kan existera bredvid varandra under en lång period och leva förhållandevis fredligt tillsammans, berättar forskaren Mattias Jakobsson.

Utanför Falköping fortsätter utgrävningarna av andra stenåldergravar. Arkeolog Karl-Göran Sjögren var själv med och hittade Gökhemskvinnan, vars ursprung nu kartlagts av de andra forskarna.

– Jag tror den tolkningen som de för fram är fullt möjlig. Men jag vill också hålla öppet för att det nu är bara en person som får stå som representant för hela den tidiga jordbrukande befolkningen. Och vi vet ju väldigt lite om hur stor genetisk variation det kan ha funnits under den tiden. Så det är nog möjligt att fler analyser av fler personer kan ge andra inblickar i hur det kan ha sett ut för 5 000 år sedan, säger han och fortsätter:

– Jag är lite uppspelt, det måste jag nog erkänna. Om det här resultatet står sig så är det ett stort genombrott.

Studien publiceras i senaste numret av tidskriften .

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".