Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
VÄNERN

Hotet mot Vänern: zebramusslan

Publicerat onsdag 13 juni 2012 kl 09.11
"Vänern är jättekänslig för främmande arter"
(1:50 min)
Marcus Drotz, biolog på Vänermuseet. Foto: Vänermuseet.

Vänern står inför stora utmaningar i framtiden, inte minst de nya djurarter som kan vandra in i sjön och rubba den ekologiska balansen. Ett av hoten heter zebramussla.

Den här veckan pågår en konferens om Vänern. Till Vänersborg har experter från ett tiotal länder kommit. En av deltagarna är biologen Marcus Drotz som arbetar på Vänermuseet i Lidköping. Han varnar för zebramusslan. 

– Ett innanhav som Vänern är ett slutet system som är jättekänsligt för främmande arter, säger han. 

– Här vet vi inte hur ett sådant system reagerar när en ny art kommer in. Zebramusslan är en art som påverkar hela systemet.

Vänern är EUs största insjö och Marcus Drotz på Vänermuseet menar att forskningen om sjön eftersatt.

– Det är många som säger att Vänern i sig inte är så intressant. De kanske inte har koll på hur stor Vänern är och hur mycket forskning som gjorts, säger Marcus Drotz.

– Men man skulle kunna stimulera jämförandestudier mellan andra insjöar och Vänern. Där börjar det diskuteras mera.

 Finns i Mälaren
Vid konferensen medverkar forskare från USA. De har kunnat berättar om hur zebramusslan, eller vandramusslan som den också kallas, har påverkat de stora sjöarna i Nordamerika.

Den snabbt expanderande musselarten har påverkat vattenkvaliten och växt- och djurlivet mycket negativt. Hotet mot Vänern är reellt, eftersom zebramusslan finns idag så nära som i Mälaren.

– Oftast kommer den in via tankar i båtar. Turister som seglar in kan också ha den med sig, säger Marcus Drotz.

– Så den söker sig nog inte hit, utan kommer hit lite olyckligt.

Vänern skadades svårt av miljögifter på 1960- och 1970-talen, men har sedan dess återhämtat sig och mår idag bra. Men enligt Marcus Drotz måste vi noga övervaka de invandrande djur och växtarter som kan störa friden.

– Sånt kan forskning definitivt hjälpa till med.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".