Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Behövs mer kunskap om unga som lockas av islamism

Publicerat söndag 8 februari 2015 kl 05.34
"Behöver motverkas på samma sätt som högerextremism"
(2:29 min)
Anonym person syns bakifrån. Foto: Robin Haldert/TT.
Det finns en naivitet hos många kommuner, säger nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin. Foto: Robin Haldert/TT.

Många av landets kommuner är dåligt förberedda på att förebygga våldsbejakande islamism bland unga. Det visar en undersökning som P1 -programmet Kaliber gjort. Kommunerna i Skaraborg är inga undantag.

Muhammad El-Alti, talesperson på Göteborgs moské, efterlyser insatser för unga i riskzonen.

– Det är väldigt viktigt att det finns någonstans att vända sig när man känner att man inte klarar av det här längre, att man vill hoppa av helt enkelt.

Enligt Säpo har minst 130 svenskar rest till Syrien och Irak för att strida med al-Qaida inspirerade grupper som IS. Men behovet av stöd till anhöriga och förebyggande arbete har inte kommit igång i många av landets kommuner.

Kaliber har frågat 132 av landets socialchefer, och 70 procent av dem säger att de i dag inte anser att de har verktyg att förebygga våldsbejakande islamism bland unga.

I Skaraborgs kommuner finns inte heller någon speciell person eller enheter som man kan vända sig direkt till till exempel om en anhörig planerar att åka iväg utomlands för att utöva terrorverksamhet.

 Skövde kommun uppger ändå att det finns inbakat i den ordinarie verksamheten och både Töreboda och Vara säger att det finns verktyg för att förebygga våldsbejakande islamism- också inbakade i verksamheten som redan finns.

Ingen av de skaraborgska kommuner som vi varit i kontakt med anser dock att de har tillräcklig kunskap om ungdomar som radikaliseras och ansluter sig till terrorgrupper.

Även den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Mona Sahlin säger att kunskapen om unga som radikaliseras till våldsbejakande islamism är för låg i landets kommuner.

– Därför är en av mina stora och viktiga uppgifter att se till att alla kommuner faktiskt har en strategi. Här finns också en naivitet hos många kommuner därför att har man inte problem med extremister kanske man får det. 

Mohammad El-Alti är talesperson på Göteborgs moské, han anser att det bör inrättas verksamheter för att motverka våldsbejakande islamism liknande de som finns för högerextrema grupper.

– Det är ett samhällsansvar som man har på samma sätt som för de andra extrema grupperna där samhället har kommit in och visat sitt stöd och kunnat motverka.

Mona Sahlin säger också att Sveriges kommuner och landsting i sitt arbetet gentemot kommunerna har en viktig uppgift att driva frågan.

Greta Berg, utredare och ansvarig för brottsförebyggande arbete på Sveriges kommuner och landsting, SKL, tycker att kommunerna uppmärksammat frågan.

– Jag tycker också att de visar prov på att de vill lära sig mer och ge det stöd som de behöver. Men det här är inte en lätt fråga.

– Det måste vara någon som uppmärksammar kommunen på att det finns någon som är på väg att åka eller som har kommit hem. Så det krävs ett samspel mellan olika aktörer i samhället.

– Sedan behöver man mer kunskap om hur man bäst ska bemöta de här individerna, hur man ska kunna påverka dem och hur ska man få dem att inte vilja eller hur ska man hjälpa dem när de kommer hem och vilja erfarenheter de har då. Det behöver vi mer kunskap om, säger Greta Berg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".